Rättelser

Vad: Moderaterna har lagt ut ett eget belopp för slopad mängdrabatt: 12,3 miljarder kronor per år vid full effekt, av en straffreform på cirka 47 miljarder per år. Vår egen uppskattning låg på 650 miljoner. Partiets siffra gäller framför vår, så gruppens tre löften med samma omfattning — Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas — står nu på 12 300 miljoner kronor per år. Socialdemokraternas löfte gäller bara sexualbrott och räknas om för sin egen omfattning till 200 miljoner. Ett femte löfte, om ungdomsreduktionen, hämtade hela sin härledning ur de gamla 650 och räknas nu ur egna steg.

Varför: Ett parti som självt sätter en prislapp på sin reform ska mätas mot den och inte mot vår gissning. Vår gamla siffra vilade dessutom på en dygnskostnad om 500–800 kronor, medan registret annars räknar 3 500 kronor per fängelsedygn — den var för låg på egna meriter. Beloppet på sidan stod inte i arkivkopian från den 17 augusti, där samma stycke i stället sa att kostnaderna låg mer än tio år fram i tiden; talet har tillkommit efter det och är kontrollerat mot den levande sidan, inte mot en arkivkopia.

Vad: 1 grupper utökade över 1 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 48 000 miljoner kronor för mandatperioden. Socialdemokraternas behållna matmomslöfte tar över den plats i gruppen som deras egen tillbakadragna dubblett, löftet om sänkt matmoms till 6 procent, innehade — samma politik ska räknas en gång.

Varför: Socialdemokraternas löfte om sänkt matmoms, som behölls i dubblett-rensningen, övertar grupplatsen efter den indragna dubbletten om sänkt matmoms till 6 procent; annars dubbelräknas Socialdemokraternas matmoms mot gruppens övriga medlemmar. Mänskligt beslut i chatt 2026-08-28/29.

Vad: 1 grupper bildade över 2 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Centerpartiet och Liberalerna lovar samma sak: äldre som vill fortsätta arbeta ska kunna göra det. Samma politik räknas en gång.

Varför: C och L lovar samma sak: äldre som vill fortsätta arbeta ska kunna göra det. Rensningen L2 grupp-batch 2, mänskligt godkännande i chatt 2026-08-28.

Vad: Vi visar nu en annan mening från samma källa som citat för 2 löften. Det gamla citatet stod ordagrant på sidan, men den nya lydelsen visar åtagandet tydligare — den bär nivån, eller hela meningen i stället för en del av den. Varje nytt citat är hämtat ur källan och kontrollerat ord för ord. 2 av dem bär inte hela meningen de är hämtade ur, och togs in på ett mänskligt beslut med skälet utskrivet i löftets historik.

Varför: Ett citat ska visa vad partiet lovat, med den nivå partiet självt angett. Ett utplock ur en längre mening kan utelämna just det. Beloppet och bedömningen är oförändrade — det är citatet som bytt mening, inte prislappen.

Vad: 1 grupper bildade över 3 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Tre partier lovar att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till svensk lag. Samma politik räknas en gång.

Varför: Tre partier (C, V, MP) lovar samma sak: funktionsrättskonventionen till svensk lag. Rensningen L2 grupp-batch 1, mänskligt godkännande i chatt 2026-08-28.

Vad: 8 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. C minskar med 3 200 miljoner kronor, S minskar med 78 400 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 33 600 miljoner kronor för mandatperioden. 1 delat löfte bytte den medlem vars belopp räknas, eftersom det tillbakadragna löftet var den som bar gruppens belopp. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. MP minskar med 28 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 28 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Partiets egen prissattning trumfar var uppskattning. Sverigekortet var publicerat tva ganger: en gang ur sommartalet dar MP sjalv anger 499 och 249 kronor i manaden (8 000 mkr/ar) och en gang ur politiksidan med vart eget estimat pa 15 000 mkr/ar, byggt pa ett antagande om 2,5 miljoner kortkopare som inte finns i partiets text. Loftena ar grupperade i samma commit; har flyttas beloppet till den post som bar partiets egna siffror.

Vad: 1 grupper bildade över 2 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 32 000 miljoner kronor för mandatperioden. samma nationella kollektivtrafikbiljett, skordad fran talet och fran politiksidan

Varför: Samma MP-loefte om en nationell kollektivtrafikbiljett, skoerdat tva ganger: en gang ur Almedalstalet och en gang ur politiksidan. Ogrupperat raknades 92 mdkr for en biljett.

Vad: 1 löften har fått uträkningen omskriven. Beloppen är oförändrade — det är bara texten som förklarar hur de räknats fram som ändrats. Sista meningen i fältet var ett äldre utkast med ett annat spann än det som faktiskt publicerats, och den motsade alla tre talen.

Varför: Kvalitetssökningen efter löften där beloppsfältet och uträkningen säger olika saker lästes om efter att mätningen lagats. Av tolv fällda löften var elva falsklarm; det här var det enda äkta.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. S minskar med 120 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 120 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Löftet publicerades i kö-passet 2026-08-25 och föll direkt på regeln om utredningslöften. Nollningen görs i samma pass som publiceringen, inte som en skuld att betala senare.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. S minskar med 300 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 300 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 6 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 6 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. L minskar med 15 miljoner kronor, M minskar med 60 miljoner kronor, S minskar med 70 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 145 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Sex löften publicerades ur granskningskön med ett belopp trots att citatet bara lovar en utredning, en översyn eller en löpande utvärdering. Regeln är fastställd sedan tidigare: utredningen prissätts, inte den politik den kan leda till.

Vad: 10 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 10 enligt regeln att en åtgärd utan nivå som beståndet saknar ankare för prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 3 200 miljoner kronor, L minskar med 2 852 miljoner kronor, M minskar med 15 miljoner kronor, S minskar med 7 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 13 067 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Tio av de 45 löften som publicerades ur granskningskön 2026-08-25 fick sitt belopp ur ett jämförbart löfte som inte går att peka ut. Talet står i uträkningen men bärs inte av något löfte i beståndet — jämförelsen gjordes mot ett bestånd som sedan ändrats, och härkomsten är därmed borta. Ett tal utan spårbar grund är ett tal läsaren inte kan följa, och regeln säger då noll med skälet utskrivet. Källan är lagad i samma pass: kö-prissättningen fyller numera anchor_ids själv, och godkännandet vägrar publicera ett lånat belopp utan ankare.

Vad: 8 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven: 0 pekar nu ut löftet de lånar av, 0 visade sig vara samma reform och räknas nu en gång, och 8 har fått en uträkning som står på egen aritmetik. Inget basbelopp har ändrats av själva kopplingen.

Varför: Åtta av de 45 löften som publicerades ur granskningskön 2026-08-25 räknade fram sitt eget belopp och nämnde ett jämförbart löfte bara som efterkontroll. Lånepåståendet är struket ur uträkningarna; siffrorna står kvar oförändrade, för de kom aldrig från jämförelsen. De övriga tio vilar faktiskt på ett annat löftes tal och behöver ett ankare eller en nolla med utskrivet skäl.

Vad: 27 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven: 27 pekar nu ut löftet de lånar av, 0 visade sig vara samma reform och räknas nu en gång, och 0 har fått en uträkning som står på egen aritmetik. Inget basbelopp har ändrats av själva kopplingen.

Varför: 45 löften publicerades ur granskningskön 2026-08-25 med uträkningar som säger att beloppet är lånat av ett jämförbart löfte utan att säga vilket. För 27 av dem står det lånade talet utskrivet i uträkningen och bärs av exakt ett av de jämförbara löftena — ankaret pekar därför dit, och läsaren får en länk i stället för ett tal utan grund. Källan är lagad i samma pass: kö-prissättningen fyller numera anchor_ids själv när den kan, och godkännandet vägrar publicera ett lånat belopp utan ankare.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. M minskar med 80 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 80 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 8 löften har fått en ny uträkning och i förekommande fall ett nytt belopp. Summan för alla partier ökar med 48 600 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte med samma innebörd låg i granskningskön och avvisades som en dubblett — samma parti hade redan åtagandet publicerat. Men kö-postens uträkning var bättre grundad än den som stod på det publicerade löftet, och en dubblett som avvisas rakt av tar den med sig. Uträkningen är därför flyttad till det löfte som står kvar. Citatet, rubriken och källan är oförändrade: det är bara prislappen som bytts.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 grupper utökade över 1 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Moderaternas sammanfattning av samma politik: att fler ska få behålla mer av sina egna intjänade pengar genom sänkt skatt på arbete. Posten läggs i gruppen för att dess belägg i Handlingsvågen ska kunna pekas om innan den dras in — ompekningen tillåts bara inom en grupp, och gruppen är projektets egen utsaga om att posterna gäller samma politik.

Varför: Moderaternas sammanfattning av att fler ska få behålla mer av sina egna intjänade pengar ska dras in: citatet beskriver skattesänkningarna i budgeten för 2026, som riksdagen redan beslutat, alltså genomförd politik och inte ett åtagande för mandatperioden. Löftet stod kvar sedan 2026-08-22 just därför att fyra belägg i Handlingsvågen hänger på det och åtta partibedömningar vilar på dem. Grupptillhörigheten är steget som gör ompekningen möjlig — den tillåts bara inom en grupp.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en åtgärd utan nivå som beståndet saknar ankare för prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. S minskar med 20 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 20 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: H21 i ATTGORA: bränslestödet var prissatt till 2 000, 5 000 och 10 000 miljoner kronor per år hos tre partier. Läsningen visar att bara ett av de tre talen gäller bränsle: Moderaternas 2 000 avser kärnkraftsdelen av samma mening och säger uttryckligen att bränsledelen är försumbar, och Sverigedemokraternas 10 000 vilar på två instrument partiet självt namnger. Socialdemokraternas 5 000 vilade på ett instrument uträkningen valde åt partiet.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en åtgärd utan nivå som beståndet saknar ankare för prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. M ökar med 20 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: H21 i ATTGORA: biståndsnivån var listad som ett kluster där ett parti prissatte en sänkning till 5 000 miljoner kronor per år och fem partier prissatte en höjning till 13 000. Läsningen visar att det inte är ett kluster: fem partier lovar enprocentsmålet och står redan i en grupp med samma ankrade tal, medan Moderaternas löfte går åt andra hållet och är en besparing. Det som däremot inte höll var Moderaternas nivå — andelen som gav besparingen kom från uträkningen, inte från partiet.

Vad: 1 grupper bildade över 2 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 70 000 miljoner kronor för mandatperioden. Vänsterpartiet och Centerpartiet lovar båda att åtgärda järnvägens underhållsskuld, och båda beloppen är ankrade i samma yttre tal: den skuld Trafikverket och branschen beskrivit, 50–150 miljarder kronor med 70 som bas. Samma skuld ska inte betas av två gånger i rikssumman.

Varför: H21 i ATTGORA: järnvägens underhåll var prissatt till 0, 3 000 per år, 4 000 per år och 70 000 som engångsbelopp. Läsningen visar två skilda fel i samma kluster. Det ena var en dubblett hos Centerpartiet: samma löfte på samma sida, bokfört en gång som engångsbelopp och en gång som årlig avbetalning. Det andra var att Vänsterpartiets och Centerpartiets löften om att beta av SAMMA skuld räknades var för sig, trots att båda ankrar i samma yttre tal.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. C minskar med 12 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 12 000 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 3 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 2 enligt regeln att en fortsättning av politik som redan gäller prissätts till noll, 1 enligt regeln att en åtgärd utan nivå som beståndet saknar ankare för prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. L minskar med 80 000 miljoner kronor, M minskar med 108 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 188 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: H21 i ATTGORA: stödet till Ukraina var prissatt till 0, 12 000, 15 000, 20 000 och 25 000 miljoner kronor per år hos olika partier för meningar som säger samma sak. Läsningen av hela klustret visar varför: sju löften lovar att FORTSÄTTA stödja, och sju av dem prissattes olika beroende på om uträkningen läste «fortsätta» som noll eller som den pågående nivån. Ett enda löfte anger en egen nivå — Centerpartiets en procent av bruttonationalinkomsten — och det står kvar på sina 25 000. Efter passet skiljer sig beloppen bara där partierna själva skiljer sig åt.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. L minskar med 32 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 32 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: H21 i ATTGORA: samma politik prissatt till 0, 8 000, 15 000 och 17 000 miljoner kronor per år. H15:s tyngsta fynd ville nolla just den här posten för att parollen saknar instrument och nivå, och H21 invände att en ensam nollning gör spridningen värre. Båda hade rätt om sitt: skälet stämmer, men nollan följer av att partiets EGET löfte om ett förstärkt jobbskatteavdrag redan bär beloppet — inte av att parollen saknar nivå. Efter passet står Liberalernas prissatta löfte om sänkt skatt på arbete på samma 17 000 som Moderaternas och Kristdemokraternas.

Vad: 1 grupper utökade över 3 löften. Samma politik räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 196 000 miljoner kronor för mandatperioden. Moderaterna och Kristdemokraterna lovar att sänka skatten på arbete i sex olika formuleringar, tre av dem utanför gruppen där de tre andra redan stod. Ingen av dem anger en nivå, och de fyra som räknat fram ett belopp ankrar alla i samma yttre tal: det tionde jobbskatteavdraget, i budgeten för 2026, kostade 17,36 miljarder kronor per år.

Varför: H21 i ATTGORA: samma politik prissatt till 0, 8 000, 15 000 och 17 000 miljoner kronor per år hos olika partier. Läsningen visar att spridningen inte satt i posterna utan mellan dem — tre löften om samma sak stod utanför gruppen där tre likalydande redan låg, och räknades därför en gång var. Regeln säger att samma politik ska kosta lika och räknas en gång.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. S minskar med 600 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 600 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 3 tillbakadragna löften är återställda. Indragningen var fel i varje fall, och beloppen är de posterna bar innan de drogs in — inga nya siffror. Rikssumman ökar med 940 miljoner kronor för mandatperioden. Stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland: att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner och att utvidga sanktionerna är två skilda åtgärder, och citaten säger olika saker. Bättre villkor för sociala företag: att skapa bättre förutsättningar för sociala företag är bredare än att förenkla upphandlingen av dem; det senare är ett av flera sätt att göra det förra. Stärka det småskaliga fisket: båda löftena börjar ordagrant lika men fortsätter olika, och det indragna lovade dessutom överlåtelse av fiskelicenser för generationsskiften.

Varför: Mänskliga beslut 2026-08-24 efter en genomgång av alla tjugo klusterdomar av slaget dubblett och paket. Sjutton höll mot löftenas egna citat; tre gjorde det inte, och alla tre var redan verkställda. Genomgången jämförde citaten par för par, eftersom det är där skillnaden syns — rubrikerna liknar varandra i en tabell även när citaten säger olika saker.

Vad: 3 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Två belägg i Handlingsvågen pekar om. Interpellationen om hur sjukvårdens resurser ska förstärkas för att förhindra nedskärningar lämnar löftet «Vi lovar sammanhållning, inte splittring» och pekar nu på partiets löfte om en bottenplatta för välfärden, där statsbidragen räknas upp med inflationen för att stoppa ständiga nedskärningar. Frågan om hur kompetensutvisningar av regelföljande människor ska stoppas lämnar löftet «Bebisutvisningar. Barnutvisningar…» och pekar nu på partiets löfte om att sluta utvisa människor som arbetar och gör rätt för sig. Båda de gamla löftena är indragna samma dag som utfästelser utan åtgärd.

Varför: Mänskligt beslut 2026-08-24. Dras ett löfte in måste dess belägg antingen peka om eller dras in med, och pekas det fel mister ett parti något det i sak har rätt till. Kandidaterna söktes fram bland partiets egna löften på samma sakområde och lades fram för avgörande innan något pekades om. Beläggens egna motiveringar är oförändrade: de talar om vad handlingen säger, inte om vår bokföring.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. S minskar med 20 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 20 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Mänskligt beslut 2026-08-24 om språkkravsfamiljen. Socialdemokraterna hade fyra löften på området: en sammanfattning, en förskoledel, och två nästan identiska om äldreomsorgen. Dubbletten är indragen i samma pass, och sammanfattningen nollas eftersom dess båda delar prissätts var för sig.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. S minskar med 1 200 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 1 200 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är sänkta, och 1 buntar flera åtaganden — där är bara den del som faller under regeln borttagen, resten står kvar. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 9 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 9 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Mänskligt beslut 2026-08-24 om körkortsparet. Klustret dömdes först som paket och del och sedan som dubblett, men citaten visar två skilda åtgärder: «Stoppa indragna körkort som enbart grundas på enskilda blodprover» är framåtsyftande, «De som har fått sina körkort indragna på felaktiga grunder bör få sina fall omprövade» är bakåtsyftande. Båda står kvar som egna löften. Det som var fel var att den enas uträkning prissatte den andras åtgärd.

Vad: Liberalernas löfte om halverad statlig inkomstskatt och skattefritt ISK-sparande bär nu båda delarna: 34 500 miljoner kronor per år i stället för 30 000. Uträkningen påstod att posten bara bar inkomstskatten och att ISK-delen prissattes på ett annat löfte, men citatet nämner båda. Partiets separata ISK-löfte är nollat som del av paketet, och gruppen med Moderaternas ISK-löfte är upplöst — en grupp kan inte räkna en post som ligger inne i ett paket, så Moderaternas löfte står för sig självt.

Varför: Mänskligt beslut 2026-08-24. Följden är att samma politik syns två gånger i totalen, en gång inuti Liberalernas paket och en gång hos Moderaterna. Det är priset för att det ena partiet buntar två reformer i ett löfte, och alternativet — att gruppera Moderaternas löfte med Liberalernas nollade del — hade låtit gruppen bära noll och tappat Moderaternas belopp helt.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Mänskligt beslut 2026-08-24 om ISK-klustret. Paketlöftets citat lyder «Halverad statlig inkomstskatt och 500.000 kronor skattefritt sparande på ISK» och rymmer alltså båda delarna — dess uträkning påstod motsatsen, att ISK-delen prissattes någon annanstans. Paketet bär nu båda, delarna nollas, och Moderaternas eget ISK-löfte står för sig självt.

Vad: 1 löften har bytt sort utan att beloppet ändrats. Behålla ränteavdrag för bolån på nuvarande nivå: citeringen «på nuvarande nivå» lästes som en angiven nivå, men den beskriver status quo — sorten var fel, nollan rätt.

Varför: Sista posten ur H5-spåret som fick domen «anger en nivå». Vid läsning visade sig «nuvarande nivå» beskriva gällande rätt och inte en angiven nivå — samma mönster som de tolv i första passet: citatet pekar ut en åtgärd, så sorten var fel, men nollan följer av att ingenting förändras.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Tre uträkningar och metodnoter bar bokstäver ur ett främmande skriftsystem mitt i ett svenskt ord och är rättade: «kraftig扩ning» till «kraftig utökning», «stats субventionerad» till «statssubventionerad», och «личliga» till «personella». Inget belopp och inget resonemang är ändrat. Ett löfte om skattefritt ISK-sparande har fått tillbaka sitt belopp, 4 500 miljoner kronor per år: det nollades tidigare samma dag som del av ett paket, men paketets egen uträkning säger uttryckligen att den INTE bär ISK-delen, så sparandet var därmed inte prissatt någonstans. Och ett löfte om Tullverket bar två ankare, varav det ena pekade på ett löfte som dragits tillbaka.

Varför: Funna vid en systematisk genomgång av hela beståndet 2026-08-23, efter att ett fjärde teckenfel — en uträkning som tappat alla å, ä och ö — hittats av en läsare. Teckenfelen syns inte i en stavningskontroll, de bryter sökningen och en skärmläsare byter språk mitt i meningen. Genomgången prövade också varje ankare mot att målet finns och lever, och varje nollad paketdel mot vad paketets EGEN uträkning säger sig innehålla.

Vad: 2 löften har bytt sort utan att beloppet ändrats. Förstärkta nystartsjobb och fler platser på Yrkesvux: citatet namnger två åtgärder utan nivå, och beståndet saknar ankare för båda — nollan är en tom cell som är ärlig, inte ett påstående om att åtgärderna är gratis. Säger nej till nedskärningar och vill att finansieringen til: citatet pekar ut en bestämd uppräkning — nollan följer av att partiets eget bottenplattslöfte redan bär beloppet.

Varför: Andra passet av de sjutton. Två löften där citatet pekar ut en åtgärd men nollan står kvar av två skilda skäl: det ena därför att partiets eget löfte redan bär beloppet, det andra därför att beståndet saknar ankare och en gissning gånger en gissning är sämre än ingen siffra alls. Den andra hållningen är samma som det mänskliga beslutet om straffskärpningar 2026-08-23: skriv att åtgärden borde kosta men att underlaget inte räcker.

Vad: 1 löften stod på noll trots att citatet pekar ut en bestämd åtgärd. De har fått det belopp ett jämförbart löfte om samma åtgärd räknar fram, och uträkningen skriver ut varifrån talet är lånat. V ökar med 16 000 miljoner kronor. Summan för alla partier ökar med 16 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Andra passet av de sjutton i Avgörandets H5-spår. Där det första passet fann att sorten var fel men nollan rätt, är det här den motsatta högen: löftet pekar ut en åtgärd, det finns ett jämförbart löfte som prissätter samma åtgärd, och regeln att samma politik ska kosta lika gäller.

Vad: 12 löften har bytt sort utan att beloppet ändrats. Centerpartiet kräver totalförbud av PFAS i hela EU: citatet kräver ett totalförbud, alltså en utpekad åtgärd — nollan följer av förbudsregeln och inte av att löftet skulle sakna riktning. Allmännyttan ska få förköpsrätt till misskötta fastigheter: citatet pekar ut en bestämd rättslig åtgärd — nollan följer av regleringsregeln, inte av avsaknad av åtgärd. NABY – ny nationell bostadspolitik som strukturreform: citatet namnger en utpekad reform — nollan följer av att delarna prissätts separat, inte av att löftet saknar riktning. Automatiskt utreseförbud för syskon vid hedersrelaterat våld: citatet pekar ut en bestämd rättsregel — nollan följer av regleringsregeln. Hyrorna ska utgå från betalningsförmåga: citatet pekar ut en bestämd systemförändring — nollan följer av regleringsregeln och av att ingen kompensation utfästs. Ge dejtingappar möjlighet till bakgrundskontroller: citatet pekar ut en bestämd regeländring om registertillgång — nollan följer av regleringsregeln. Mobiloperatörer ska få använda Trafikverkets infrastruktur f: citatet pekar ut en bestämd upplåtelse av befintlig infrastruktur — nollan följer av att inget nytt byggs. Tillsätta EU-kommissionär med ansvar för djurens välfärd: citatet pekar ut en bestämd åtgärd i EU — nollan följer av att portföljfördelningen inte påverkar medlemsavgiften. Grundlagsskydda public service och säkerställ långsiktigt me: citatet pekar ut grundlagsskydd som en bestämd åtgärd — nollan följer av att en författningsändring bär sin egen beredningskostnad och att mediestödet redan finns. Avskaffad minutstyrning inom hemtjänsten: citatet pekar ut en bestämd förändring av arbetssättet — nollan följer av att metoden är kommunal och inte statlig. Säkra tillgången till östrogenplåster: citatet pekar ut en bestämd åtgärd om läkemedelsförsörjning — nollan följer av att säkerställandet ryms i befintliga myndighetsuppdrag. Behåll Bromma flygplats och utveckla Arlanda: citatet pekar ut två bestämda åtgärder — nollan följer av att båda innebär att rådande ordning består och att Swedavia bär sina egna investeringar.

Varför: Första passet av de sjutton som fick domen «utpekad åtgärd utan nivå» i Avgörandets H5-spår. De visade sig vara två högar och inte en. Här är den ena: tolv löften där citatet pekar ut en bestämd åtgärd — ett förbud, en förköpsrätt, en rättsregel, en upplåtelse — men där kostnadsreglerna ändå säger noll, eftersom en reglering bär sin egen försumbara kostnad. Fyndet är alltså att SORTEN var fel, inte beloppet: klassningen sattes maskinellt ur prissättningen, så allt som var nollat blev inriktning. Sorten styr sedan 2026-08-22 även kopplingssteget, så felet fortplantade sig till Handlingsvågen.

Vad: 14 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. Summan för alla partier minskar med 0 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Beloppet är höjt från noll till 150 miljoner kronor per år. Partiets andra löfte om intensifierat återvändande drogs tillbaka samma dag som en dubblett, och det var den posten som bar prissättningen — fler handläggare, förvarsplatser, transporter. Uträkningen och spannet är den indragna postens.

Varför: En dubblett dras tillbaka, men kostnaden för politiken försvinner inte med formuleringen. Den behållna postens uträkning sade att «delarna ligger på partiets specifika löften», och den enda specifika delen var just den som drogs in — kvar hade blivit en nolla som hänvisade till ingenting. Partiet har inga andra löften om återvändande.

Vad: 11 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. M minskar med 20 miljoner kronor, MP minskar med 600 miljoner kronor, S minskar med 26 240 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 26 860 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 8 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 8 enligt regeln att en del av ett redan prissatt paket prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 610 miljoner kronor, L minskar med 48 miljoner kronor, S minskar med 16 032 miljoner kronor, SD minskar med 40 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 16 730 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Klusterpasset i Avgörandet 2026-08-23. Åtta löften avgjordes av en människa som delar av ett paket vars egna löfte redan bär beloppet — samma pengar räknades två gånger. Regeln dubbelrakning lades till i samma pass; de två som fanns sedan tidigare, utredning och lagandring, säger båda att en åtgärd inte kostar något, medan den här säger att den redan är betald någon annanstans. Delarna står kvar som löften och syns för läsaren; det är bara beloppet som flyttats dit det hör hemma.

Vad: 9 grupper bildade över 24 löften. Samma politik hos flera partier räknas nu en gång i stället för flera. Alla löften står kvar och syns med sina egna belopp; det som ändras är totalen, som sjunker med 82 725 miljoner kronor för mandatperioden. Socialdemokraterna lovar samma sänkning av matmomsen som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, som redan sitter i gruppen sedan tidigare. Beloppen skiljer sig kraftigt — 48 000, 21 250 och 66 000 miljoner kronor för mandatperioden — därför att en är bokförd som engångspost och två som årliga. Skillnaden är bokföringens, inte politikens. Moderaternas löfte om att förlänga sänkningen «vid behov» står utanför gruppen: det är villkorat och alltså inte samma utfästelse. Båda frågorna står kvar i H19. Miljöpartiet och Centerpartiet lovar båda utbyggd havsbaserad vindkraft. Det ena löftet bär statens kostnad för stamnät till havs, det andra anger ingen nivå. Miljöpartiet och Liberalerna lovar båda trettio timmars förskola i veckan för alla barn. Samma reform, två formuleringar. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet lovar samma sak om färdtjänst, ledsagning och hjälpmedel inom LSS. Tre av fyra saknar egen nivå. Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna lovar alla kortade handläggningstider hos Migrationsverket. Beloppen ligger mellan 880 och 2 400 miljoner kronor för mandatperioden utan att politiken skiljer sig i sak. Miljöpartiet och Centerpartiet lovar båda att ta bort energiskatten på el man producerar själv. Det ena löftet nämner solel särskilt, det andra all egenproducerad el. Miljöpartiet och Socialdemokraterna lovar båda ökat stöd till parasporten. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna lovar alla ett förbud mot religiösa friskolor. Två av tre står på samma belopp. Miljöpartiet och Vänsterpartiet lovar båda förbud mot brytning i alunskiffer.

Varför: Klusterpasset i Avgörandet 2026-08-23. Nio grupper där olika partier lovar samma sak avgjordes som delade löften av en människa. Verktyget bildades för passet: det fanns inget sätt att sätta group_id utan att redigera filen för hand, och grupperingen är en av tre saker kostnadsreglerna säger om samma politik — de andra två är att en dubblett dras tillbaka och att en del av ett paket nollas mot dubbelräkning.

Vad: Uträkningen lånade sitt belopp från ett moderat löfte om språkkrav inom äldreomsorgen. Det löftet är indraget samma dag, eftersom dess citat anger ett ikraftträdande 1 juli 2026 och alltså beskriver redan beslutad politik. Lånet går nu till partiets eget löfte om språkkrav för pedagogisk personal i förskolan, som står på samma nivå och räknar fram den ur antalet anställda. Beloppet är oförändrat.

Varför: Indragningsverktyget varnar när ett löfte kan ankra i det som dras tillbaka, och bad om en läsning. Meningen namngav det moderata löftet i klartext, så träffen var riktig. Ett ankare till ett indraget löfte är ett belopp utan källa.

Vad: 12 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. M minskar med 20 miljoner kronor, MP minskar med 5 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 25 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Uträkningens text var förvanskad: alla å, ä och ö hade fallit bort, så meningarna lydde «Statens lnkande underhll av jrnvg» och «mdkr/rr». Texten står publikt på löftessidan och gick inte att läsa. Den är omskriven med samma tal och samma resonemang — beloppet är oförändrat — och säger nu också uttryckligen att löftet inte anger någon egen nivå.

Varför: Funnen 2026-08-23 vid omläsningen av de löften som lästes mot fel underlag (ATTGORA H1). Kontrollerad mot hela beståndet med ett mått som inte beror på ordval — andelen å, ä och ö bland bokstäverna i uträkningar över 300 tecken. Medianen är 5,3 procent; den här posten låg på 0,00 och näst lägsta på 1,72. Det är ett isolerat fall, inte ett systematiskt.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. M minskar med 1 400 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 1 400 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 16 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 15 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll, 1 enligt regeln att lagar och förbud prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 53 miljoner kronor, L minskar med 30 miljoner kronor, M minskar med 15 miljoner kronor, S minskar med 50 miljoner kronor, V minskar med 23 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 171 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Tredje utredningssvepet, och det första som läser vad löftet ÄR i stället för hur det är formulerat. Det första svepet läste citatet efter utredningsord, det andra uträkningen efter regleringsspråk, det tredje uträkningen efter kostnadsled som uteslutande var utredningsarbete. Kvar blev poster där citatet lovar en strategi, en plan, en kommission eller ett mål — dokumentet är löftet — och där hela beloppet är kostnaden för att ta fram det. Tre av dem är arbetstid i den befintliga styrprocessen: ett direktiv i ett regleringsbrev, mål i en myndighetsinstruktion och ett förtydligande av en kravställning.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. S minskar med 15 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 15 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Efterskörd till utredningssvepet. Posten fångades av rubrikkravet — dess rubrik lovade att stärka vården medan citatet lovar utvärdera, följa och utreda — och när rubriken rättades syntes att uträkningen prissätter två utredningar och ingenting annat. Svepet 2026-08-23 missade den; mönstret läste 'utredning' i uträkningen men posten skriver 'utredningar/utvärderingar' i en uppräkning som inte matchade.

Vad: Rubriken «Förbjuda skadlig trålning» är utbytt mot «Göra den utflyttade trålgränsen permanent» — citatet lovar att göra försöket med utflyttad trålgräns permanent och flytta trålfisket längre ut från kusten, inte att förbjuda trålning; den gamla rubriken tillhör partiets andra trålningslöfte och stod på båda. Rubriken «Stärka vården vid endometrios, klimakteriebesvär och förlossningsskador» är utbytt mot «Utvärdera riktlinjerna för endometriosvården och utreda barnmorskors förskrivningsrätt» — citatet lovar utvärdera, följa och utreda, inte att stärka vården; den gamla rubriken tillhör partiets andra löfte på området, som lovar just förstärkningen, och stod på båda till två olika priser.

Varför: Rubrikkravet, byggt 2026-08-23, fann två fall där samma parti bär samma rubrik över två skilda löften. Läsaren ser då samma löfte till två priser. Fyndet kom ur ankarpasset: kandidatsökningen efter ankaren tog de två trålningslöftena för varandras jämförelse, och det var de inte.

Vad: 19 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven: 19 pekar nu ut löftet de lånar av, 0 visade sig vara samma reform och räknas nu en gång, och 0 har fått en uträkning som står på egen aritmetik. Inget basbelopp har ändrats av själva kopplingen.

Varför: Nittonde passet, och det första som valde ankaren ur uträkningens egen text. Handtaget är att en lånande uträkning nästan alltid CITERAR ankarets belopp — «jämförbart löfte om skärpta utvisningsregler för brott (1000 miljoner kronor per år)». Söker man aktiva löften vars basbelopp är just det citerade talet, och vars rubrik delar sakord med meningen, faller kandidaterna ut i en läslig hög: 50 av 102 poster fick minst en kandidat, och 19 av dem namnger ankaret så entydigt i parti, sak och belopp att läsningen bara bekräftar. Resten kräver den läsning skulden står för.

Vad: 47 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 21 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll, 26 enligt regeln att lagar och förbud prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 193 miljoner kronor, KD minskar med 30 miljoner kronor, L minskar med 40 miljoner kronor, M minskar med 65 miljoner kronor, MP minskar med 75 miljoner kronor, S minskar med 115 miljoner kronor, SD minskar med 5 miljoner kronor, V minskar med 110 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 633 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: 47 löften bar ett belopp som uteslutande var kostnaden för att ta fram ett underlag — en utredning, en plan, en strategi eller en kommission — utan något annat kostnadsled i uträkningen. Kostnadsreglerna säger att både utredningar och lagberedning prissätts till noll, och skälet är detsamma: arbetet utförs av statens befintliga förvaltning och ryms i de personalkostnader staten redan bär. Vad utredningen eller regeländringen sedan kan leda till är inte utlovat i kronor och prissätts inte. Posterna hittades i ett andra svep som letade efter belopp som ENBART är en utredningskostnad, oavsett hur citatet är formulerat — det första svepet läste citatet och missade dem.

Vad: Tre löftens rubriker lovade mer eller mer bestämt än partiets eget citat och är ändrade så att de följer citatet. «Bygga ut kollektivtrafiken» blev «göra kollektivtrafiken billigare och mer tillgänglig», «fler korta yrkesutbildningar» blev «stärka människors kompetens utifrån arbetsmarknadens behov», och en rubrik som lade till «under nästa mandatperiod» har fått tidsramen struken. Belopp, citat och källor är oförändrade, och ingen summa rör sig.

Varför: Rubriken är vår sammanfattning, inte partiets ord — den ska därför aldrig lova mer än citatet bär. En läsare som ser rubriken i en lista och citatet först på löftessidan ska inte få två olika besked. Ändringen kräver att löftena prövas om i kvalitetsfiltret, eftersom prövningen är nycklad på rubriken, och det är gjort i samma pass.

Vad: Vi visar nu en annan mening från samma källa som citat för 11 löften. Det gamla citatet stod ordagrant på sidan, men den nya lydelsen visar åtagandet tydligare — den bär nivån, eller hela meningen i stället för en del av den. Varje nytt citat är hämtat ur källan och kontrollerat ord för ord. 8 av dem bär inte hela meningen de är hämtade ur, och togs in på ett mänskligt beslut med skälet utskrivet i löftets historik.

Varför: Ett citat ska visa vad partiet lovat, med den nivå partiet självt angett. Ett utplock ur en längre mening kan utelämna just det. Beloppet och bedömningen är oförändrade — det är citatet som bytt mening, inte prislappen.

Vad: 1 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 15 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 15 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Löftet prissatte den SOU som ska ta fram en ny jaktlag. Utredningslöften prissätts till noll eftersom arbetet utförs av statens befintliga förvaltning. Ett annat partis löfte om att modernisera samma lag stod redan på noll; posten hittades när paritetskön kördes om efter dagens ändringar.

Vad: 3 löften stod på noll trots att citatet pekar ut en bestämd åtgärd. De har fått det belopp ett jämförbart löfte om samma åtgärd räknar fram, och uträkningen skriver ut varifrån talet är lånat. S ökar med 220 miljoner kronor, V ökar med 8 miljoner kronor. Summan för alla partier ökar med 228 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Tre löften stod på noll trots att citatet pekar ut en bestämd åtgärd: ett nationellt biljettsystem, nationella språkkrav i förskola och äldreomsorg, och ett stopp för industriellt överfiske. Nollningsregeln gäller bara löften som varken pekar ut en åtgärd eller anger en nivå. För var och en lovar ett annat parti samma sak och har räknat fram sin siffra, och den nivån är lånad hit med lånet utskrivet i uträkningen. Posterna hittades när paritetskön betades: samma politik stod på noll hos det ena partiet och på ett räknat belopp hos det andra.

Vad: 3 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 1 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll, 2 enligt regeln att lagar och förbud prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. M minskar med 15 miljoner kronor, MP minskar med 15 miljoner kronor, V minskar med 50 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 80 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Tre löften som paritetskön avslöjade och som samma kostnadsregler täcker: ett prissatte en SOU för en myndighetsöversyn, ett den utredning och proposition en ny lag kräver, och ett omställningsarbetet efter en lagändring. I alla tre fallen bar ett annat partis löfte om samma sak redan en nolla med skälet utskrivet, och skillnaden följde inte parti utan bara vilken post som råkade räkna med beredningen.

Vad: 26 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 26 enligt regeln att lagar och förbud prissätts till noll. Beloppen är nollade. Uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 73 miljoner kronor, KD minskar med 5 miljoner kronor, L minskar med 22 miljoner kronor, M minskar med 179 miljoner kronor, MP minskar med 40 miljoner kronor, S minskar med 75 miljoner kronor, V minskar med 10 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 364 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: 26 löften prissatte det arbete staten själv gör för att få fram en lagändring — utredning, remiss och departementsarbete — eller de följder ändringen kan få i rättskedjan. Kostnadsregeln säger att lagar, förbud och regeländringar prissätts till noll, och skälet är detsamma som för utredningar: beredningen utförs av statens befintliga förvaltning och ryms i de personalkostnader staten redan bär. En lagändring till gör inte statsbudgeten större. 379 löften i beståndet tillämpade redan regeln; splittringen följde inte parti utan bara när posten skördades. Löften där beloppet betalar något verkligt — nya system, tillsynsresurser, ersättningar eller omprövning av tusentals befintliga ärenden — är inte berörda och står kvar.

Vad: Sex löften om skärpta straff bar ett belopp som inte gick att räkna fram. Fem står nu på noll och ett är delrättat: där är bara straffdelen borttagen, medan obligatorisk fotboja och stöd till kvinnojourerna står kvar. Uträkningarna skriver ut att en straffskärpning rimligtvis kostar staten pengar i kriminalvården, och varför den kostnaden ändå inte gick att räkna för just det löftet. M minskar med 7 200 miljoner kronor, S med 840, C med 720, MP med 5. Summan för alla partier minskar med 8 765 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: En straffskärpning kostar staten pengar: fler och längre fängelsestraff belastar Kriminalvården, och den kostnaden är statens egen. Beloppet ska därför stå kvar när det går att räkna trovärdigt — ur källor som bär både antalet fall och priset per fängelsedygn. Två löften gör det och är oförändrade. De sex övriga gjorde det inte: deras belopp var lånade ur andra partiers löften eller vilade på ett antaget antal fängelseår, och de löften de lånade ur saknade i sin tur egen räkning. En påhittad siffra är sämre än en nolla med skälet utskrivet. Ett tidigare skäl — att fängelsedygnen vore en följd av politiken som inte prissätts — var för hårt och är ersatt; två löften som nollats på den grunden samma dag har fått sina belopp tillbaka.

Vad: 26 löften stod på ett belopp som kostnadsreglerna säger ska vara noll: 24 enligt regeln att utredningar och planer prissätts till noll, 2 enligt regeln att lagar och förbud prissätts till noll. Beloppen är nollade och uträkningarna skriver ut vilken regel som gäller. C minskar med 120 miljoner kronor, L minskar med 22 miljoner kronor, M minskar med 45 miljoner kronor, MP minskar med 10 miljoner kronor, S minskar med 120 miljoner kronor, V minskar med 42 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 359 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Reglerna är fastställda sedan tidigare och står i projektets metodbeskrivning: ett löfte om att utreda något prissätts till utredningen och inte till den politik den kan leda till. Och en utrednings egen kostnad räknas som försumbar därför att arbetet utförs av statens befintliga förvaltning — utredare, sekretariat och remissarbete ryms i de personalkostnader staten redan bär, och en utredning till gör inte statsbudgeten större. Reglerna tillämpades senast på hela beståndet i augusti, när det var en fjärdedel så stort. Sedan dess har nya löften tillkommit utan att någon kontroll mätte ledet, och de här posterna hade undgått regeln. Ingen bedömning av politiken har ändrats — bara vilken regel som gäller för dess prislapp.

Vad: 13 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven: 13 pekar nu ut löftet de lånar av, 0 visade sig vara samma reform och räknas nu en gång, och 0 har fått en uträkning som står på egen aritmetik. Inget basbelopp har ändrats av själva kopplingen.

Varför: Trettonde poster ur ankarskulden lästa. Var och en namngav i prosa både partiet och saken den lånar av, och pekar nu ut löftet i ett fält så att sidan renderar en läsbar hänvisning i stället för en formulering läsaren inte kan följa. Inget belopp ändras.

Vad: 8 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven: 6 pekar nu ut löftet de lånar av, 0 visade sig vara samma reform och räknas nu en gång, och 2 har fått en uträkning som står på egen aritmetik. Inget basbelopp har ändrats av själva kopplingen.

Varför: Åtta poster ur ankarskulden lästa. Sex namngav i prosa vilket löfte de lånar av och pekar nu ut det i ett fält, så att sidan renderar det som en läsbar hänvisning. Två lånade i själva verket ingenting: den ena räknar fram sitt belopp ur tjänster och it-kostnad och nämnde andra löften bara som en bekräftelse, den andra nämnde ett annat löfte enbart för att avfärda det som irrelevant.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. C minskar med 240 miljoner kronor, S minskar med 800 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 1 040 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 22 uträkningar som lånade ett belopp ur ett annat löfte har fått sin grund utskriven. 19 pekar nu ut löftet de lånar av i ett fält, så att sidan renderar det som en länk med det andra löftets rubrik och läsaren kan pröva om ankaret i sin tur håller. Varje angivet tal är kontrollerat mot det löfte som pekas ut. Ett av löftena visade sig vara samma reform som ett löfte partiet redan har — riskfamiljsprogrammet står på två sidor av partiets webbplats och hade publicerats två gånger — och räknas nu en gång. Två uträkningar lånade ingenting som gick att peka ut och har skrivits om: den ena sa att basbeloppet låg i linje med två äldreomsorgslöften «≈3 000 msek» när bägge ligger på 1 950, den andra nämnde ett löfte och skrev i samma mening att det gäller motsatt åtgärd och inte används.

Varför: Ett lånat belopp ska gå att följa till det löfte det lånas från. Att bara namnge löftet i prosan räcker inte: meningen slutar tyst stämma när det andra löftets belopp rör sig, och en läsare kan inte klicka sig dit. Inget basbelopp har ändrats av att grunden fått en adress. Dubbletten sänker Socialdemokraternas summa och rikssumman med 600 miljoner kronor för mandatperioden — ett belopp som räknades två gånger räknas nu en.

Vad: De löften som publicerades i den här körningen skapades innan fältet för löftessort fanns. Sorten är nu satt på alla, härledd med samma funktion som pipelinen använder vid publicering, så att de klassas exakt som beståndet i övrigt.

Varför: Fältet blev obligatoriskt samma dag genom en annan ändring. Utan det skulle löftessidorna för de här löftena inte kunna säga om en nolla betyder att åtgärden är gratis eller att det inte finns någon åtgärd att räkna på — och beståndet skulle bära två sorters poster där bara den ena går att läsa.

Vad: Metodsidan har ett nytt avsnitt om att det finns två sorters löften — reformlöften som går att prissätta och inriktningslöften som inte gör det — och om vad en nolla betyder i vartdera fallet. Där står också att en uppskattning som lånar sin nivå från ett annat löfte nu skriver ut vilket, med länk dit, och att samma åtgärd ska kosta lika mycket oavsett vilket parti som lovar den. Två frågor i sidans frågor-och-svar är uppdaterade.

Varför: Sajten började visa löftessorten och ankarlänkarna samma dag. Metodsidan är det läsaren går till för att förstå vad siffrorna betyder, och en förändring i vad sidorna visar utan en förändring i metodbeskrivningen gör metodsidan till en beskrivning av något annat än det som faktiskt publiceras.

Vad: Att arbete under ledigheterna inte ska räknas av mot studiemedlen är prissatt till 150 miljoner kronor per år, samma nivå som ett motsvarande löfte om slopat fribelopp under sommaren. Två löften om bindande regler för klasstorlek och lärartäthet är lagda i den grupp där de andra partiernas löften om samma sak redan ligger.

Varför: Uträkningen kallade förändrade studiemedelsutbetalningar en omfördelning och inte en ny utgift. Regeln om omfördelning gäller när staten tar över en utgift någon annan redan bär — här betalade ingen den förut, utan staten betalar ut mer. De två gruppningarna ändrar ingen summa, men de gör nollan läsbar: den betydde att partiets eget löfte i gruppen bär beloppet, inte att bindande klasstorlekar är gratis.

Vad: Fyra löften rättade. Skärpta straff för brott där barn utnyttjas: 80 miljoner kronor per år, samma som ett annat partis löfte om samma brottstyp. Avveckling av Bromma flygplats: 500 miljoner som engångskostnad, samma som ett annat partis löfte om samma avveckling. Rätt att välja vård i hela landet: basbeloppet höjt till 10 miljoner, samma som ett annat partis löfte om samma rätt. Stoppad utländsk finansiering till extremistiska organisationer: perioden ändrad från engångs- till årlig kostnad, eftersom uträkningen räknar en myndighetsenhet.

Varför: De tre första är neutralitetsfel. Samma åtgärd, lovad av två partier, kostade pengar hos det ena och noll hos det andra. Metoden säger att samma åtgärd utan angiven nivå ska prissättas lika oavsett vem som lovar den.

Vad: Tjugonio löften vars enda åtagande är att något ska utredas, ses över eller att en plan ska tas fram står nu på noll. De bar mellan 3 och 20 miljoner kronor styck.

Varför: Beslutet att utrednings- och planlöften prissätts till noll fattades den 7 augusti 2026 och har tillämpats tre gånger sedan dess — men varje gång bara på de löften som just då råkade hittas av sökmönstret. Följden var att tjugoåtta sådana löften stod på noll medan trettiosex likadana bar en schablon, oftast 15 miljoner. Samma sorts löfte ska kosta lika mycket oavsett vilket parti som lovar det och vilken sökning som hittade det. Sju löften som fångades av samma sökning står kvar med sitt belopp: de bär ett andra, materiellt åtagande utöver utredningen, eller inrättar ett permanent organ i stället för att utreda något.

Vad: Fyra löften som stod på noll har prissatts. Sänkt gräns för obligatorisk häktning: 650 miljoner kronor per år för de fler häktade som regeländringen direkt ger. Fler poliser och ökad närvaro: 1 500 miljoner per år, samma nivå som tre andra partiers löfte om samma sak. Förbud mot religiösa friskolor: 30 miljoner som engångskostnad, samma som ett annat partis identiska förbud. Lagkrav på barngruppers storlek och personaltäthet: 2 200 miljoner per år, samma som ett annat partis identiska lagkrav.

Varför: Tre av de fyra är neutralitetsfel: samma åtgärd, lovad av flera partier, kostade pengar hos några och noll hos en. Metoden säger uttryckligen att samma åtgärd utan angiven nivå ska prissättas lika oavsett vem som lovar den, och en nolla som bryter mot det gör en partijämförelse missvisande. Det fjärde, häktningsgränsen, nollades med motiveringen att fler häktade är en indirekt följd. Häktena drivs av Kriminalvården, en statlig myndighet, så kostnaden är statens direkta följd av just den regeländring löftet gäller.

Vad: Härledningen av löftessort krävde först att alla tre beloppsfälten var noll. Den nycklas nu på basbeloppet ensamt. Ett löfte med basen noll men ett tak — 'noll till en miljard om löftet någon gång konkretiseras' — har därmed flyttats från reformlöfte till inriktningslöfte.

Varför: Ett tak utan bas är inte en prissatt åtgärd. Det beskriver hur mycket vi inte vet om ett löfte som inte pekar ut något att göra. Att låta ett sådant spann göra posten till ett reformlöfte var att låta osäkerheten se ut som innehåll. Basbeloppet är dessutom det enda summorna räknar, så det är också det som avgör om en åtgärd verkligen har prissatts.

Vad: När en uträkning lånar sitt belopp som riktmärke från ett annat publicerat löfte står det nu vilket, i ett eget fält, och löftessidan visar det som en länk med det andra löftets rubrik. Fjorton löften har fått sitt ankare utskrivet.

Varför: Metoden tillåter att ett belopp ankras i ett jämförbart löfte, men det fanns ingenstans att skriva vilket: interna beteckningar får inte stå i text som möter läsaren. Följden var att 143 lånade belopp inte gick att följa — varken för en läsare som vill kontrollera siffran eller för en granskare som ska pröva kedjan. En maskinell matchning gav 25 förslag, men bara 12 höll vid kontroll, så resten är inte ifyllda: ett fel ankare är sämre än inget.

Vad: Varje löfte är nu märkt som antingen reformlöfte eller inriktningslöfte. Ett reformlöfte pekar ut något som går att göra — ett medel, en nivå, ett tal, eller en lag- eller regeländring. Ett inriktningslöfte säger vart partiet vill utan att säga med vilket medel. På inriktningslöftena står nu en not som förklarar att nollan betyder att det inte finns någon åtgärd att räkna på, inte att politiken är gratis. Tio löften som drogs tillbaka tidigare samma dag är återställda och märkta som inriktningslöften i stället.

Varför: En nolla har hittills betytt två helt olika saker på sajten utan att något skilde dem åt: antingen att åtgärden verkligen inte kostar staten något — ett förbud, en lagändring — eller att citatet inte pekar ut någon åtgärd alls. För läsaren såg de likadana ut. Den oberoende granskningen tog det som skäl att underkänna 148 löften som «värderingar, inte åtaganden». Men ett inriktningslöfte är också ett löfte; det är bara en annan sorts löfte, och felet låg i att sajten inte visade skillnaden. Summorna är oförändrade — varje inriktningslöfte bar noll redan.

Vad: Länken som angavs som beloppets grund är borttagen. Den gick till en myndighetsredovisning av statsbidrag till äldreomsorgen som varken nämner 1,95 miljarder kronor, partiet eller jämförelsen med regeringen. Uträkningen säger nu uttryckligen att siffran inte är belagd i en primärkälla.

Varför: En källänkning intill ett belopp är ett löfte till läsaren om att sidan bakom bär talet. Gör den inte det är länken värre än ingen länk alls, eftersom den ger beloppet en trovärdighet det inte har förtjänat.

Vad: 20 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. V minskar med 1 200 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 1 200 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 21 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. KD minskar med 41 620 miljoner kronor, L minskar med 2 000 miljoner kronor, MP minskar med 760 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 41 180 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Beloppet höjs från 2 000 till 15 000 miljoner kronor per år, med spannet 5 800–24 000. Uträkningen anger själv 9,7 miljoner hektar, 5 000–20 000 kronor per hektar i inköp eller intrångsersättning fördelat över tio år, och 100–500 kronor per hektar och år i förvaltning. Det ger 5 820–24 250 miljoner kronor per år. Det publicerade spannet 500–10 000 med 2 000 som bas följde inte av någon del av den räkningen.

Varför: Detta är den enskilt största beloppsrättelsen i genomgången och den enda som ensam flyttar ett partis summa märkbart. Antagandet att hela arealen måste köpas eller ersättas står kvar från den ursprungliga uträkningen och är inte prövat mot hur mycket mark staten redan äger — men ett belopp som motsägs av sin egen synliga uträkning kan inte stå kvar i väntan på den prövningen.

Vad: Beloppet sänks från 34 500 till 30 000 miljoner kronor per år. Uträkningen räknade in 4 500 miljoner per år för skattefritt ISK-sparande — samma reform som partiets eget ISK-löfte redan bär — samtidigt som posten stod utanför den grupp där det löftet ligger. Samma reform räknades därmed två gånger i partiets summa. Posten bär nu bara den halverade statliga inkomstskatten. Uträkningens interna hänvisning pekade dessutom på ett annat partis löfte och är rättad.

Varför: En dubbelräkning i en publicerad partisumma är det allvarligaste fel den här sajten kan göra, eftersom hela poängen är att summorna ska gå att jämföra mellan partier. Felet fanns i beståndet trots att den automatiska sökningen efter grupplösa tvillingar pekade ut kopplingen med högsta möjliga konfidens.

Vad: En genomgång av hela det publicerade beståndet har rättat tre sorters fel som läsaren kunde se på löftessidan. (1) På 119 löften inledde uträkningen med en mening om att texten rekonstruerats i efterhand; den är borttagen och inga belopp ändrade. (2) På 12 löften sa kostnadsfältet en sak och uträkningen bredvid en annan om period eller kostnadstyp — engångskostnad bokförd som årlig eller tvärtom, en post märkt besparing som redovisade en kostnad. (3) På 21 löften stämde inte beloppet med sin egen uträkning: fältet låg under eller över vad texten intill räknade fram. Där har beloppet rättats till det uträkningen själv ger, och uträkningen skrivits om där den motsade sig själv. Sex tillbakadragna löften som visade ett belopp helt utan uträkning har fått den skriven. Vad som ändrades och varför står på varje enskilt löfte.

Varför: En oberoende granskning läste hela beståndet och fann att belopp och uträkning på samma publicerade sida kunde säga olika saker. Sådana motsägelser är inte bedömningsfrågor — de går att se med blotta ögat, och de undergräver hela poängen med att visa uträkningen. Rättelserna följer genomgående uträkningens egen räkning: när fältet och texten sagt olika har texten fått bestämma, eftersom det är den läsaren kan kontrollera. Där granskarens invändning inte höll vid kontroll är ingenting ändrat.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. L minskar med 4 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 4 000 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. MP minskar med 600 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 600 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. MP minskar med 600 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 600 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Uträkningen och metodnoten på 90 löften hänvisade till en numrerad regel ur vårt eget interna underlag, i text som visas på löftessidan och ligger i det publika API:et. Skälet står nu i klartext: att löftet hålls av en lag eller en reglering, att citatet är en bred uppräkning utan konkret åtagande, att det är en omfördelning och inte en ny kostnad för staten. Inga belopp är ändrade.

Varför: En numrerad hänvisning till vårt eget underlag säger en utomstående ingenting. Läsaren ska kunna följa varför ett löfte prissatts som det gjort, och då måste skälet stå utskrivet. En av texterna visade sig dessutom mena motsatsen till vad den sa: följdkostnader som enligt texten skulle prissättas var just de som inte skulle prissättas, och negationen saknades. Den är rättad.

Vad: Socialdemokraternas och Vänsterpartiets löften om att göra fackföreningsavgiften avdragsgill är samma politik hos två partier och räknas nu en gång i rikets summor. Summan för alla partier minskar med 10 800 miljoner kronor för mandatperioden. Partiernas egna summor är oförändrade — vart och ett svarar fortfarande för sitt eget löfte.

Varför: Ett löfte som två partier bär ska räknas en gång, annars blir rikssumman högre än den politik som faktiskt utlovas. De två uträkningarna vilade redan på samma grund — 3,3 miljoner fackligt anslutna och en medlemsavgift på omkring 3 600 kronor per år — och bägge skrevs med meningen att löftet delas, men gruppen skapades aldrig vid godkännandet. Socialdemokraternas belopp är högre därför att deras löfte också bär stödet för fackligt samråd, som Vänsterpartiet inte lovar; gruppen räknas därför på det högre beloppet.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. M minskar med 8 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 8 000 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 4 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. C minskar med 8 000 miljoner kronor, M minskar med 16 160 miljoner kronor, MP minskar med 4 000 miljoner kronor, V minskar med 3 600 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 31 760 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Fyra riksdagshandlingar som bokförts som stöd för Centerpartiets indragna löfte om att sänka skatten på att anställa är flyttade till partiets löfte om att ta bort anställningsskatten för de tio första anställda, som står kvar. Partidomen om det indragna löftet försvinner ur rutnätet — åtta rader, varav sju var tomma — och Centerpartiets rad på det kvarvarande löftet går från två belägg i linje till sex. Inget parti förlorar en dom och ingen dom byter riktning.

Varför: När ett löfte dras in som ett annat löftes dubblett blir dess belägg hängande. Att dra in dem i stället för att flytta dem skulle betyda att fyra riktiga riksdagshandlingar slutade räknas som att partiet agerat på sin egen politik — en tystare men lika verklig felaktighet. En av de fyra motionerna yrkar ordagrant på slopade arbetsgivaravgifter för småföretag upp till tio anställda, alltså exakt det kvarvarande löftet. De tre andra yrkar på konkurrenskraftiga skatter för jobbskapande småföretag med särskilt beaktande av arbetsgivaravgiften: samma instrument och samma målgrupp, utan att namnge tio anställda. Att felet upptäcktes berodde på en grind: när löftet drogs in kontrollerade jag ankaren men glömde kopplingarna, och målgrinden stoppade bygget med orden «4 aktiva belägg pekar på löften som inte går att nå».

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. C minskar med 800 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 800 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: 2 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. S minskar med 400 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 400 miljoner kronor för mandatperioden. 1 delat löfte bytte den medlem vars belopp räknas, eftersom det tillbakadragna löftet var den som bar gruppens belopp. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Socialdemokraternas löfte om en beredskapsskatt är nu länkat som delat löfte med Miljöpartiets löfte om att finansiera upprustningen med samma skatt. Citat och belopp är oförändrade på båda löftena, och varje partis egen sida visar fortsatt sitt eget belopp: 6 000 miljoner kronor per år för Socialdemokraterna och 3 000 för Miljöpartiet. Rikets besparingssumma är oförändrad.

Varför: Båda partierna lovar samma instrument för samma ändamål: en beredskapsskatt som ska finansiera försvarsupprustningen. Samma politik hos olika partier räknas en gång i rikets summor — en beredskapsskatt kan inte tas ut två gånger, oavsett hur många partier som lovar den. Utan grupplänken hade skatten räknats både en och två gånger på besparingssidan. Att partierna anger olika belopp beror på att inget av dem anger sats eller brytpunkt: Miljöpartiet säger «de högsta inkomsterna», Socialdemokraterna säger ingenting om vem som betalar, och våra två uppskattningar skiljer sig därefter.

Vad: Socialdemokraternas löfte om en beredskapsskatt har gått från 8 000 till 6 000 miljoner kronor per år, med spannet 3 000–25 000 ändrat till 3 000–15 000. Citatet är oförändrat. Partiets summa minskar med 8 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Den gamla uträkningen ställde två helt olika skattedesigner bredvid varandra — en värnskattelik skatt på höga inkomster på ungefär 5 miljarder kronor om året, och en bred skatt på alla förvärvsinkomster på 10–30 miljarder — och satte basbeloppet 8 miljarder mitt emellan. Basen följde inte av någotdera exemplet, och spannet spände över en faktor åtta. Löftet anger varken sats eller bas: partiet skriver på sin egen sida att skatten ska utredas och införas. Beloppet är därför nu ankrat i det enda svenska prejudikatet för instrumentet — värnskatten, fem procent extra statlig inkomstskatt på höga inkomster, som gav omkring sex miljarder kronor om året innan den avskaffades 2020. Takbeloppet är sänkt från 25 till 15 miljarder eftersom en bred skatt på alla förvärvsinkomster strider mot partiets egen utfästelse att vanliga hushåll inte ska drabbas. Felet upptäcktes när en dubblett i granskningskön tvingade fram en jämförelse mellan tre olika belopp för samma skatt.

Vad: Två av Liberalernas löften om sökinsats vid frånvaro har fått nya rubriker: «Skolan ska omedelbart söka kontakt vid oanmäld frånvaro» och «Polis och socialtjänst ska agera om barnet inte hittas inom ett dygn». Citat, belopp och webbadresser är oförändrade, och båda löftena står kvar.

Varför: De gamla rubrikerna — «Obligatorisk sökinsats vid frånvaro i skolan» och «Obligatorisk sökinsats vid frånvaro» — var nästan identiska och lästes som samma löfte. De bär i själva verket två olika åtaganden ur samma artikel: det ena att skolan omedelbart ska försöka få kontakt, det andra att polis och socialtjänst ska agera om barnet inte hittas inom ett dygn. Ett dubblettsvep flaggade dem som samma löfte, och det var våra egna rubriker som var likheten, inte partiets ord. Webbadresserna är avsiktligt oförändrade så att befintliga länkar håller.

Vad: Vänsterpartiets löfte om att sprida Sluta skjut och inrätta sociala insatsgrupper har gått från 250 till 340 miljoner kronor per år, med spannet 100–500 ändrat till 135–625. Citatet är oförändrat. Partiets summa ökar med 360 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Uträkningen räknade upp 15–25 orter à 5–15 miljoner kronor och 30–50 sociala insatsgrupper à 2–5 miljoner, vilket summerar till 135–625 miljoner kronor per år. Men texten skrev «Totalt 100-500 mkr/år» och löftet stod på 250. Varken spannet eller basbeloppet följde av uppräkningen ovanför dem. Nu gör de det.

Vad: Vänsterpartiets löfte om att stärka och förstatliga personlig assistans har gått från 10 till 300 miljoner kronor per år, med spannet 5–50 ändrat till 100–700. Citatet är oförändrat. Partiets summa ökar med 1 160 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Den gamla uträkningen bestod av en enda mening: «Utgår från jämförbart löftes estimat (10 mkr/år).» Den hade inget eget led och gick inte att följa — beloppet vilade helt på ett annat löftes siffra utan att säga vilket eller varför. Den nya räknar den administration staten tar över när Försäkringskassan får ansvaret, och skiljer den från själva assistansersättningen, som är en omfördelning mellan kommun och stat och därför inte en ny kostnad. Härledningen kom fram genom en dubblett i granskningskön, vars uträkning var den bättre av de två.

Vad: Socialdemokraternas löfte om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd har gått från 30 till 75 miljoner kronor per år, med spannet 10–80 ändrat till 20–130. Citatet är oförändrat. Partiets summa ökar med 180 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Uträkningen räknade fram 20–130 miljoner kronor ur sina egna antaganden om antal prov och kostnad per prov, men «dämpade» sedan spannet till 10–80 utan att ange något skäl. Basbeloppet 30 följde varken av härledningen eller av det dämpade spannet. En läsare som följde stegen fick ett annat tal än det som stod på sidan. Felet hittades när en dubblett i granskningskön tvingade fram en jämförelse mellan två uträkningar av samma politik.

Vad: Vänsterpartiets löfte om att återinföra statligt stöd till kommuner och regioner för minskad biltrafik har gått från 400 till 1 000 miljoner kronor per år, med spannet 150–1 000 ändrat till 500–1 500. Citatet är oförändrat. Partiets summa ökar med 2 400 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: Samma löfte låg publicerat två gånger, och de två posterna prissatte samma åtgärd — de statliga stadsmiljöavtalen — till helt olika nivåer: den ena «senast ca 1,5 miljarder per år», den andra «kring 200–500 miljoner per år». Två tal för samma anslag kan inte båda stämma, och kontrollen visade att inget av dem gjorde det. Den nationella planen för 2022–2033 avsätter sex miljarder kronor till stadsmiljöavtal för perioden 2022–2027, alltså omkring en miljard kronor per år, under utgiftsområde 22 Kommunikationer — inte 20 som den indragna posten angav. Beloppet är nu satt till den nivån. Att felet hittades alls berodde på att dubbletten tvingade fram en jämförelse mellan två uträkningar av samma sak.

Vad: 5 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. S minskar med 18 060 miljoner kronor, V minskar med 6 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 24 060 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Centerpartiets löfte om att fördubbla antalet offentligt finansierade IVF-försök har gått från 100–600 till 300–750 miljoner kronor per år, med basbeloppet höjt från 300 till 450. Centerpartiets summa och rikssumman ökar båda med 600 miljoner kronor för mandatperioden. Citatet är oförändrat. Hänvisningen till ett moderatlöfte om fler behandlingsförsök är borttagen.

Varför: Två fel i samma uträkning. Det första: den lånade sin storleksordning från ett moderatlöfte om fler behandlingsförsök, prissatt till 400 miljoner kronor per år — men det löftet drogs tillbaka den 28 juli, sedan citatet visat sig beskriva en post i vårbudgeten utan åtagande om framtiden. Ankaret pekade alltså på något som aldrig var ett löfte. Det andra: uträkningens egna scenarier gav omkring 300 miljoner i det låga fallet och 600–750 i det höga, medan löftet stod på 100–600 med basen 300. Talen läsaren såg följde inte av texten läsaren såg. Spannet är nu satt till vad uträkningen faktiskt härleder, och texten säger rent ut att uppskattningen är vår egen och inte vilar på någon annans siffra. Felet hittades av ankarsvepet.

Vad: Socialdemokraternas löfte om att begränsa höjningen av försörjningskravet till 1,10 gånger normalbeloppet har fått spannet rättat från 20–500 till 40–225 miljoner kronor per år. Basbeloppet 100 miljoner är oförändrat, och citatet är oförändrat. Uträkningen är omskriven så att den utgår från Miljöpartiets nuvarande siffror i stället för dess tidigare.

Varför: Uträkningen lånade nettokostnaden per person — 180 000 kronor om året — ur Miljöpartiets löfte om att avskaffa försörjningskravet helt, när det löftet var prissatt till 1,2 miljarder kronor. Miljöpartiets löfte räknades om den 27 juli till 400 miljoner, med en uttalad nettokostnad på 80 000–150 000 kronor per person. Lånet följde inte med. 180 000 kronor låg därmed utanför hela det spann det var hämtat ur, och pekade på ett belopp som inte längre fanns. Den gamla texten slutade dessutom på 180 miljoner kronor med spannet 70–400, medan löftet stod på 100 miljoner med spannet 20–500: uträkningen läsaren såg gav inte beloppet läsaren såg. Felet hittades av ankarsvepet, som letar efter uträkningar som vilar på belopp som sedan ändrats — bygget som gör att ett lån inte längre kan bli kvar när källan flyttar.

Vad: Moderaternas löfte om att en barnfamilj där båda föräldrarna arbetar ska få behålla ytterligare 5 000 kronor i månaden har gått från 1 400 miljoner kronor som engångsbelopp till noll, och grupplänken till partiets löfte om jobbskatteavdraget är borttagen. Citatet är oförändrat. Löftet räknas nu som ett brett inriktningslöfte: de skattesänkningar som ska ge hushållet de 5 000 kronorna ligger som partiets egna löften och prissätts där.

Varför: Citatet lovar ett utfall i hushållets plånbok, inte en åtgärd. Det säger varken vilken skatt som ändras eller att staten betalar ut något. Den gamla uträkningen delade 5 000 kronor på fyra år och multiplicerade med ett antaget antal barnfamiljer, och byggde på så vis en statlig kostnad ur ett utfall — vilket räknar samma pengar en gång till, eftersom sänkningarna redan är prissatta var för sig. Grupplänken bar dessutom ett eget fel: den pekade på jobbskatteavdraget ensamt, medan löftet spänner över flera av partiets skattesänkningar. Felet upptäcktes när två köposter om samma löfte skulle avvisas som dubbletter och beloppet inte gick att förklara — fem tusen kronor i månaden till storleksordningen en miljon hushåll är tiotals miljarder per år, inte 1 400 miljoner en gång. Att ett belopp inte går att härleda ur sitt eget citat är den signal som ska få oss att läsa om källan.

Vad: 1 löfte är tillbakadraget och räknas inte längre in i någon summa. MP minskar med 52 000 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 52 000 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Fem publicerade löften om äldreomsorgens personal har rättats så att samma politik bär samma belopp och räknas en gång. Socialdemokraternas löfte om 1,95 miljarder kronor till ökad bemanning läses nu som en årlig nivå i stället för ett engångsbelopp: källan skriver ut ett budgetår, men en tjänst som tillsätts ett år finns kvar nästa. Liberalernas löfte om tydligt höjda ambitioner i äldreomsorgen har gått från 3 000 till 1 950 miljoner kronor per år, och Miljöpartiets löfte om stärkt bemanning och arbetsmiljö samma väg — båda vilar nu på Socialdemokraternas egen angivna siffra, och att siffran är lånad från ett annat parti står utskrivet i respektive uträkning. Miljöpartiets löfte har också lagts i samma grupp som de andra två. Socialdemokraternas två löften om att permanenta Äldreomsorgslyftet, ett på äldreomsorgssidan och ett på hemtjänstsidan, var prissatta till 1 400 respektive 2 000 miljoner kronor per år för samma reform; de är nu ett delat löfte som räknas en gång, med 2 000 miljoner kronor per år ankrat i 2025 års anslag på 1,8 miljarder och den planerade permanentningen från 2026 på 2,1 miljarder. Inga citat är ändrade.

Varför: Ett belopp som lånats från ett annat löfte slutar stämma när originalet ändras, och ingenting säger till. Socialdemokraternas bemanningslöfte gick från 8 000 till 3 000 miljoner kronor per år i juli och från 3 000 till 1 950 i augusti, när partiets egen siffra hittades. Liberalernas och Miljöpartiets löften hade ankrat i mellansteget 3 000 och stod kvar där — och eftersom gruppen representeras av det högsta beloppet för mandatperioden bar Liberalernas föräldrade tal fortfarande hela gruppens bidrag till rikssumman. Korrigeringen av partiets eget löfte hade alltså ingen effekt på summan. Felet upptäcktes när en köpost om samma bemanning prissatts till 3 000 och skillnaden mot partiets egna 1 950 inte gick att förklara. Att samma politik prissätts olika på flera ställen är den signal som ska få oss att läsa om källan. Regeln som gäller framåt är den som redan står skriven: partiets egen siffra gäller, och lånas ett annat partis nivå in som basbelopp ska lånet stå utskrivet i uträkningen — det gör det nu på båda posterna.

Vad: Genomgången av granskningskön 2026-08-19 visade att fyra publicerade löften stod fel mot de köposter som beskrev samma politik, och de är rättade. Socialdemokraternas löfte om att bygga ut totalförsvaret har gått från 13 000 till 0 miljoner kronor per år: citatet anger ingen nivå, och utbyggnadens delar — beredskapslager, beredskapssjukhus och befolkningsskydd — prissätts var för sig, så det gamla beloppet räknade samma sak två gånger. Löftet om att bekämpa arbetslivskriminaliteten har gått från 400 till 450 miljoner kronor per år, så att helheten motsvarar summan av de delar som prissätts var för sig. Löftet om bättre villkor och fler kollegor i äldreomsorgen har gått från 3 000 till 1 950 miljoner kronor per år, eftersom partiet självt anger den siffran och partiets egen siffra gäller. Och uträkningen bakom skärpta straff för ekonomisk brottslighet är kompletterad med den strafftid partiet angett, sex till tio år, utan att beloppet ändrats. Inga citat är ändrade.

Varför:

Vad: Miljöpartiets löfte om skattefri solel har gått från 5 till 100 miljoner kronor per år, alltså från 20 till 400 miljoner för mandatperioden. Posten prissatte inkomstskatten på ersättning för såld överskottsel. Löftet gäller energiskatten på den el man producerar och använder själv, vilket är en annan och större sak. Citatet är oförändrat.

Varför: Källan säger vilken skatt det gäller. I samma tal som citatet är hämtat ur står «Inga skatter ska tas ut på elen» och «ta bort skatten på egenproducerad och delad el», och på partiets sida om folkel står avgränsningen: upp till 2 megawatt. Felet upptäcktes när samma löfte dök upp en andra gång i granskningskön, prissatt på energiskatt, och de två beloppen inte gick ihop. Att samma politik prissätts olika på två ställen är den signal som ska få oss att läsa om källan.

Vad: Vänsterpartiets löfte om Klimatklivet har gått från 7 000 till 3 500 miljoner kronor per år, alltså från 28 000 till 14 000 miljoner för mandatperioden. Löftet är att höja stödet TILL 7 miljarder per år, och vi prissatte hela den nivån som om stödet inte fanns. Klimatklivet finns sedan 2015: statens anslag till det är 4 490 miljoner kronor för 2026 enligt budgetpropositionen. Det som kostar staten är höjningen, inte nivån. Citatet är oförändrat.

Varför: Beloppet ska avse statens verkliga nya nettokostnad för åtgärden. Att staten redan betalar något är ingen ny utgift, och att räkna hela nivån som ny gör ett löfte om en höjning dubbelt så stort som det är. Felet upptäcktes vid en genomgång av de löften som publicerats utan att en människa läst dem. Rättelsen dröjde ett dygn efter att felet konstaterats, därför att den krävde en siffra ur budgetpropositionen som inte fanns till hands — och en siffra som inte går att belägga ska inte gissas fram.

Vad: Tre prislappar är rättade. Miljöpartiets löfte om att bredda stödet till trafikavtal har gått från 100 till 0 miljoner kronor per år: pengarna är redan anslagna, och löftet ändrar vem som får söka dem. Miljöpartiets restaureringsmiljard räknas nu en gång i stället för varje år, vilket sänker den från 4 000 till 1 000 miljoner kronor för mandatperioden — källan säger inte att beloppet återkommer. Liberalernas jämställdhetsbonus har fått ett spann som följer av vår egen uträkning, 173–1 035 i stället för 500–2 000 miljoner kronor per år, och en lägre tilltro. Citaten är oförändrade i alla tre.

Varför: De tre löftena publicerades av en automatisk körning utan att en människa läst dem. Vid en genomgång av alla löften som nått sajten den vägen höll inte prislapparna: två räknade pengar som antingen redan var anslagna eller inte återkom varje år, och den tredje visade tal som inte gick att komma fram till ur den uträkning vi själva publicerat. Partiernas löften och citat är oförändrade — det var våra siffror som var fel. Vägen som lät löften publiceras utan mänskligt godkännande är samtidigt borttagen.

Vad: 4 löften är tillbakadragna och räknas inte längre in i någon summa. MP minskar med 6 400 miljoner kronor, V minskar med 2 802 800 miljoner kronor. Summan för alla partier minskar med 2 809 200 miljoner kronor för mandatperioden. Skälet står på varje löfte.

Varför: Ett löfte dras tillbaka när det inte borde ha publicerats som ett eget löfte — samma parti har lovat samma sak en gång till, eller citatet visade sig inte bära det åtagande vi läste in i det. Politiken försvinner inte ur granskningen om den står kvar någon annanstans; det är dubbelräkningen som försvinner.

Vad: Vi visar nu en annan mening från samma källa som citat för 1 löfte. Det gamla citatet stod ordagrant på sidan, men den nya lydelsen visar åtagandet tydligare — den bär nivån, eller hela meningen i stället för en del av den. Varje nytt citat är hämtat ur källan och kontrollerat ord för ord.

Varför: Ett citat ska visa vad partiet lovat, med den nivå partiet självt angett. Ett utplock ur en längre mening kan utelämna just det. Beloppet och bedömningen är oförändrade — det är citatet som bytt mening, inte prislappen.

Vad: Metodsidan sa att vi inte sparar textversionen av ett tal: «Textversionen sparar vi inte. Den användes när citatet kontrollerades, men den ligger inte i vårt öppna kodförråd, så försvinner filmen finns bara vår anteckning om att kontrollen gjordes — inte underlaget att göra om den.» Det stämde inte. Textversionerna av samtliga sex sändningar som bär publicerade löften har funnits sparade i vårt slutna arkiv sedan den 29 juni 2026, och underlaget att göra om kontrollen har alltså funnits hela tiden. Meningen är utbytt mot vad som faktiskt gäller: vi har textversionen sparad men publicerar den inte, eftersom ett tal är talarens eget verk och vi får citera ur det men inte lägga ut det i sin helhet. De fjorton löften det rör bär nu under citatet vilken dag kontrollen gjordes. Inget citat, inget belopp och ingen bedömning ändras av rättelsen — alla fjorton citaten står ordagrant i textversionen, kontrollerat på nytt den 17 augusti 2026.

Varför: Felet uppstod när regeln för talade källor skärptes den 9 augusti 2026 och metodtexten skrevs om samtidigt. Den nya texten beskrev läget för det öppna kodförrådet, som var riktigt, men drog av det slutsatsen att underlaget inte fanns — och det slutna arkivet, som ligger utanför kodförrådet, räknades aldrig in. Det gjorde att vi skrev ut en svaghet som var värre än den verkliga: vi lät det se ut som att en borttagen film hade tagit belägget med sig. Sidans egen kontroll av att prosan stämmer med koden mätte bara om det fanns en publik länk till en textversion, aldrig om det fanns en sparad. Kontrollen mäter nu båda, och det som inte publiceras redovisas som just det: kontrollerat av oss, inte kontrollerbart av dig.

Vad: Finansieringsgapet per parti i vårt öppna dataflöde var för stort för sju av åtta partier. Rättade tal, i miljoner kronor för mandatperioden: Moderaterna 733 183 till 655 783, Sverigedemokraterna 413 560 till 395 160, Centerpartiet 1 440 792 till 845 592, Vänsterpartiet 338 390 till 269 540, Kristdemokraterna 855 421 till 697 421, Liberalerna 921 979 till 775 979, Miljöpartiet 1 023 447 till 995 847. Socialdemokraternas tal var redan rätt. Inget löfte, inget belopp och ingen bedömning ändras av rättelsen, och felet fanns bara i det öppna dataflödet: gapet på sajtens egna sidor har hela tiden räknats på rätt sätt.

Varför: Två tal på samma rad räknades olika. Partiets summa räknar ett löfte som flera partier lovat gemensamt en gång, medan gapet på samma rad räknade det fullt ut hos varje parti. Dessutom lästes partiets egen uppgift om hur löftet ska finansieras utan sin tidsangivelse, så ett årligt belopp drogs av som ett enda år från kostnader räknade för fyra. Båda felen drog åt samma håll — gapet blev för stort, alltså det tal som är mest till partiets nackdel — och de träffade partierna olika: hårdast dem som lovar samma sak som andra partier eller själva redovisar sin finansiering per år. Talen räknas nu på ett enda ställe, på samma löften, och ett prov faller om ett publicerat belopp ändras av att samma politik sägs en gång till.

Vad: Beloppet är rättat från 3 500 till 7 000 miljoner kronor per år, och citatet utbytt mot partiets egen formulering som bär både nivån och partiets uppgift om vad staten får betala. Källnivån är ändrad från vår egen uppskattning till partiets egen siffra. Titeln säger nu vad citatet visar. Liberalernas summa för mandatperioden ökar med 14 000 miljoner kronor.

Varför: Vi hade satt ett eget estimat där partiet självt angett ett belopp. Regeln är att partiets egen siffra gäller och aldrig får bytas mot vår — och Liberalerna skriver rakt ut att statens del blir omkring 7 miljarder kronor per år. Vårt tidigare tal byggde dessutom på det tidigare citatet, som lovade en höjning utan nivå, och ankrades i vad statens gamla lönesatsningar kostat. Ett parallellt förslag i granskningskön bar samma politik med det starkare citatet; i stället för att publicera det som ett nytt löfte har vi fört in citatet här, så att politiken står en gång.

Vad: De sex veckokrönikorna är borttagna från sajten. Sidan de låg på säger nu att de funnits och var de finns; texterna ligger kvar i sin helhet i kodförrådet, märkta som arkiverade, och renderas inte längre. Genereringen av nya krönikor läggs ned. Ingen summa, inget löfte och ingen bedömning ändras av borttagningen — krönikorna var en sammanfattning av material som ligger kvar.

Varför: Krönikorna bar sina summor inskrivna i löptexten. Rättas ett belopp någon annanstans slutar en sådan mening stämma, och en krönika från juli fortsatte visa en totalsumma som inte längre gällde: den äldsta sa 2 578 miljarder kronor när summan var 4 195. Vi hade två vägar och båda var dåliga. Att skriva om talen i efterhand är att ändra vad vi sagt om en vecka som redan passerat. Att låta dem stå är att låta osanna siffror ligga kvar. Rutan Då och nu visade visserligen båda talen, men löptexten sa fortfarande bara det ena. Vi tar bort dem i stället, och skriver hellre en krönika för hand den dag det finns skäl.

Vad: Elva celler vars belägg vi själva satt ett frågetecken vid har lästs om mot sina källor. Tre är tömda: Socialdemokraternas cell om vinstuttag i vården, Miljöpartiets om reduktionsplikten och Kristdemokraternas om värnpliktsutbildningen. Två har bytt besked från ja till villkorat ja — Sverigedemokraternas om matmomsen och Socialdemokraternas om reduktionsplikten — och båda har fått ett utskrivet förbehåll som säger vad partiet faktiskt lovar. Centerpartiets citat om språkkrav i äldreomsorgen har förlängts med meningen före, som namnger personalgruppen. Fyra celler står kvar oförändrade. Dessutom är frågan om värnpliktsutbildningen omformulerad. Inga belopp och inga summor berörs — Frågevågen väger ståndpunkter, inte kronor.

Varför: Genomgången prövade en enda sak: går beskedet att se i citatet självt, utan att läsaren redan vet vad partiet tycker? Socialdemokraternas vårdcitat började «Målet är en jämlik vård där skattekronorna används till din hälsa istället för till vinstuttag» — ett mål, inte ett åtagande, och exakt samma form som vi tidigare tömt en annan cell för. Partiets sjukvårdssida, valsida och svar i SVT:s valkompass innehåller nio konkreta förslag men inget om vinstuttag i vården; partiets vinstpolitik gäller skolan, där cellen står kvar. Att behandla de två citaten olika hade varit att låta utfallet följa vem som råkade läsa dem. Miljöpartiets reduktionspliktscell vilade på «ökad inblandning av förnybart i bensin». Ordet reduktionsplikt förekommer inte en enda gång i partiets politiska handlingsprogram 2026–2030 — inblandning av förnybart är något annat än den beslutade pliktens nivå. Socialdemokraternas cell i samma fråga blir villkorad i stället för tömd: citatet höjer inblandningen för diesel till 19,3 procent men anger dagens nivå 10,0 procent för bensin, och gör det i en ny modell vid sidan av reduktionsplikten. Det är ett halvt ja, och då ska cellen säga det. Sverigedemokraternas matmomscitat lovar permanent sänkning «primärt för sådant som är basvaror och som kan produceras i Sverige», medan frågan gäller hela den sänkta matmomsen. Partiets eget svar i valkompassen pekar åt samma håll: sänkningen «bör förlängas så länge det behövs». Ett villkorat ja återger båda utan att göra något av dem starkare än det är. Centerpartiets citat sade «tydliga språkkrav på personalen» utan att säga vilken personal. Meningen före i samma stycke gör det: «Personal inom vård, omsorg, förskola och skola ska kunna göra sig förstådda». Beskedet är oförändrat; det är belägget som blivit fullständigt. Frågan om värnpliktsutbildningen var inte entydigt besvarbar. Lydelsen angav två redan beslutade nivåer — 10 000 om året 2030 och cirka 12 000 om året 2032–2035 — och ett förslag kunde ligga över den ena och jämnt med den andra samtidigt. Frågan gäller nu i stället takten: ska upptrappningen gå snabbare än beslutat? Det är den saken partierna faktiskt skiljer sig åt om, medan slutnivån är en nivå inget parti velat över. Socialdemokraternas cell står därmed kvar på ja — att nå 12 000 redan 2030 är den beslutade banan flera år tidigare. Kristdemokraternas cell är tömd: partiet vill «på sikt» att de flesta ur varje årskull ska genomföra försvarsutbildning, men «på sikt» säger ingenting om takten, och meningen räknar dessutom in civilplikt, som inte är värnplikt. Fyra celler står kvar, och skälet är värt att skriva ut. Frågorna om vinstuttag säger «begränsas i lag», och invändningen mot dem var att citaten inte nämner någon lag. Men lydelsen finns där för att avgränsa vad ett ja omfattar — mot både fri vinst och totalförbud — inte för att kräva ordet lag i citatet. Det som krävs är ett åtagande om en bindande gräns, och det bär både Miljöpartiets «ska gå till verksamheten, inte tas ut som vinst till aktieägare» och Vänsterpartiets «stoppa vinsterna i välfärden», där välfärden rymmer vården. Miljöpartiets skolcell säger att marknadsskolan «ska avvecklas ur hela skolväsendet», vilket är ett starkare åtagande än Liberalernas «fasa ut vinstintresset» i samma rad — och den senare hade ingen invänt mot. Att fälla den ena men inte den andra hade varit den ojämnhet vi säger oss undvika. Sverigedemokraternas cell om frivillig återvandring står kvar genom ett mänskligt beslut: citatet «Frivillig återvandring ska fortsatt uppmuntras» säger inte uttryckligen att det statliga stödet behålls, men läses som att den ordning vars instrument stödet är fortsätter. Partiets tydligaste besked om själva stödet står i ett äldre inriktningsprogram, och en cell kan bara vila på partiets senaste uttalande — en begränsning vi noterat och som gäller alla partier lika.

Vad: Tre celler hade citat som inte svarade på den fråga cellen påstod att de svarade på. Två har fått nytt belägg och behåller sitt besked: Socialdemokraterna står kvar på nej och Vänsterpartiet på ja i frågan om permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel igen. Kristdemokraternas cell om den statliga inkomstskatten är däremot tömd. Inga belopp och inga summor berörs — Frågevågen väger ståndpunkter, inte kronor.

Varför: Socialdemokraternas gamla citat beskrev vad partiet redan gjort: «lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU». Det är dåtid, och frågan gäller vad som ska gälla framåt. Vänsterpartiets gamla citat beskrev en verkan — «permanenta uppehållstillstånd gör att människor kan planera sin framtid» — vilket är ett skäl och inte ett besked om huvudregeln. Nytt belägg kom ur SVT:s valkompass, där partierna svarar med egna ord på påståenden som ställts likadant till alla åtta. Socialdemokraterna skriver där rakt ut att partiet inte vill återgå till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel; Vänsterpartiet skriver att permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ger bäst förutsättningar. Båda beskeden är alltså desamma som förut — det är belägget som nu bär dem. En sak är värd att notera för den som själv går till valkompassen: partiernas svarsalternativ där kan peka åt ett annat håll än vår fråga. Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kallar förslaget att riva upp permanenta uppehållstillstånd för mycket dåligt — men Socialdemokraternas motivering säger att det gäller redan beviljade tillstånd, inte huvudregeln framåt. Det är därför vi använder partiernas egna motiveringstexter och aldrig deras kryss i någon annans enkät. Kristdemokraternas cell tömdes för att inget citat som svarar på frågan går att hitta. Frågan gäller om den statliga inkomstskatten ska sänkas under mandatperioden. Partiets sida anger ett mål utan tidsangivelse — «hälften kvar» — beskriver vad som redan genomförts, och lovar «breda skattesänkningar, där alla som arbetar får sänkt skatt», vilket handlar om skatten på arbete i stort och inte om den statliga inkomstskatten, som bara en av sju inkomsttagare betalar. Valkompassen ställer ingen fråga om den skatten. Att partiet vill sänka skatter är alltså tydligt — men vår fråga gäller en namngiven skatt och en tidsram, och där finns inget rent besked. En tom cell betyder inte att partiet saknar åsikt, bara att vi inte funnit ett citat som bär den. Hellre tomt än ett besked som vilar på en mening som säger något annat. Jämförelsen inom samma rad gör skillnaden tydlig: Moderaterna vill «förändra den statliga inkomstskatten» och Liberalerna «sänka den statliga inkomstskatten» — båda namnger skatten och säger vad de vill göra med den.

Vad: Miljöpartiets löfte om gröna skattekrediter låg som två poster ur samma artikel samma dag, båda på 1 600 miljoner kronor per år. Den ena är tillbakadragen. Partiets summa för mandatperioden sjunker med 6 400 miljoner kronor, från 1 000 647 till 994 247, och summan för alla partier med lika mycket.

Varför: Samma parti ska inte räknas två gånger för samma löfte, och ingen av posterna låg i en delad grupp, så båda summerades. Den kvarvarande posten valdes av två skäl. Den bokför en skattekredit som en skattelättnad och inte som en utgift, vilket är rätt och räknas åt rätt håll i partiets summa. Och den har en offentlig uträkning som förklarar att källans 1,6 miljarder är ett tak för en enskild stor investering och inte vad reformen kostar — den indragna posten nöjde sig med att beloppet stod i källtexten, alltså just den läsning den kvarvarande posten pekar ut som fel. Felet var funnet och åtgärden utskriven sedan den 10 augusti; det som saknades var att någon verkställde den.

Vad: Liberalernas forskningslöften räknas nu en gång. Löftet om att höja statens forskningsinvesteringar till en procent av BNP behåller sitt belopp, 16 000 miljoner kronor per år, men har fått den offentliga uträkning det saknade. Partiets två löften om att forskningen totalt ska nå fyra procent av BNP gick från 5 000 till 0 miljoner kronor per år vardera. Partiets summa för mandatperioden sjunker med 40 000 miljoner kronor, från 801 979 till 761 979, och summan för alla partier med lika mycket.

Varför: Fyra procent av BNP avser all forskning i Sverige, även näringslivets, och företagens forskning är ingen statlig utgift. Det staten kan lova är sin egen del — och den delen anger Liberalerna själva, drygt 16 miljarder kronor per år för att nå en procent av BNP. Kostnaden räknas därför där. De två nollställda beloppen var vår egen uppskattning av statens bidrag till fyraprocentsmålet, och de vilade på ett antagande som inte stämmer: att statens andel redan låg på ungefär en procent av BNP. Statens budgetanslag till forskning och utveckling är 48,8 miljarder kronor 2025 enligt Statistiska centralbyrån, alltså under den nivån — vilket är just varför partiet lovar en höjning dit. Antagandet gjorde beloppen både för låga var för sig och dubbelräknade tillsammans.

Vad: Vänsterpartiets Kvinnolönelyft låg som två poster ur samma artikel samma dag, båda på 3 000 miljoner kronor per år: den ena säger «en satsning på 30 miljarder kronor över tio år», den andra «tre miljarder kronor per år i 10 år». Det är samma tal sagt på två sätt, och satsningen räknades två gånger. Den andra posten är tillbakadragen. Partiets summa för mandatperioden sjunker med 12 000 miljoner kronor, från 281 540 till 269 540, och summan för alla partier med lika mycket.

Varför: Samma parti ska inte räknas två gånger för samma löfte. Att det var samma sats stod redan i vårt eget material: den kvarvarande postens uträkning citerar den indragna postens mening ordagrant som sitt belägg för vad satsningen blir per år. Den kvarvarande posten står kvar därför att den bär det fylligare citatet, namnger satsningen och har en offentlig uträkning. Den indragna postens enda egna uppgift — att potten ligger utöver det så kallade märket — är införd i den kvarvarande uträkningen innan indragningen, så att den inte försvann med posten. Dubbletten upptäcktes när de två löftena prövades i kvalitetsfiltret; de hade publicerats utan att gå genom det.

Vad: Centerpartiets löfte om ett sektorsbidrag för att stoppa uppsägningarna av lärare gick från 0 till 4 000 miljoner kronor per år. Samtidigt gick partiets löfte om fler lärare i skolan från 2 000 till 0, eftersom det visade sig vara samma pengar. Centerpartiets summa för mandatperioden går från 1 017 592 till 1 025 592 miljoner kronor, och summan för alla partier från 4 169 766 till 4 177 766. Motiveringstexten på partiets löfte om studiero och stöd har också skrivits om, av samma skäl; det beloppet är oförändrat.

Varför: Sektorsbidraget stod på noll utan någon uträkning alls, och noten sade att beloppet måste sättas för hand — vilket aldrig gjordes. Nollan var alltså inget avgjort belopp utan ett uteblivet, och den sade läsaren att partiet inte lovade någonting. Beloppet är nu partiets eget: i Centerpartiets budget ligger posten «Rädda kvar skolans personal – tillskott som sektorsbidrag» på 4 000 miljoner kronor per år. Samma budget vill också slå ihop de riktade statsbidragen till skolan till ett sektorsbidrag på totalt 17 miljarder kronor. Den summan används inte som belopp: att lägga ihop pengar som redan betalas ut är en omfördelning och ingen ny kostnad för staten. Bara tillskottet är nya pengar. Nollningen av löftet om fler lärare hänger ihop med detta. Det beloppet var vår egen uppskattning, och partiets budget har ingen egen post för fler lärare vid sidan av sektorsbidraget — partiet skriver tvärtom att just det tillskottet räcker till minst 7 000 fler tjänster i skolan. De två löftena är två sätt att säga samma sak, och samma pengar får bara räknas en gång. Hade bara det ena ändrats hade summan räknat satsningen dubbelt. Felet hittades av en ny kontroll som letar efter belopp satta till noll där löftet självt pekar ut en åtgärd staten redan betalar för.

Vad: Tre celler har fått nytt belägg, och Socialdemokraternas besked ändras från ja till villkorat. Moderaterna och Kristdemokraterna står kvar på ja, men på citat som faktiskt handlar om statens pengar. Socialdemokraternas cell säger nu villkorat med villkoret utskrivet: partiet vill se ett teknikneutralt stöd till alla storskaliga fossilfria kraftslag, inte ett stöd enbart till kärnkraft. De fem övriga cellerna i raden är oförändrade, och inga belopp och inga summor berörs — Frågevågen väger ståndpunkter, inte kronor.

Varför: De tre gamla citaten svarade inte på den fråga cellen påstod att de svarade på. Moderaternas löd «Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd» och Socialdemokraternas «Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering». Det första beskriver vad som redan gjorts, inte vad partiet lovar framåt. Det andra säger att staten ska ha kontroll över ekonomin — och kontroll är inte detsamma som att betala. Kristdemokraternas «Därför behöver vi investera i ny kärnkraft» säger att kärnkraft ska byggas, inte att staten ska finansiera bygget. Vi vill vara tydliga med vad felet var och inte var. Det var inte att partierna saknar ståndpunkt, och det var inte att vi läst dem fel: alla tre partiernas faktiska handlingar och uttalanden pekar mot att de stödjer statlig finansiering av ny kärnkraft. Felet var att de citat vi publicerat inte band dem vid det. Våra krav är hårda med avsikt — ett besked ska gå att läsa ut ur citatet ensamt, utan att läsaren behöver veta något om partiet i förväg — och de tre citaten klarade inte det kravet. Hellre än att mjuka upp kravet letade vi bättre citat. Varför just de tre? Därför att de tre partierna inte publicerar något nationellt valmanifest för 2026. Deras besked om kärnkraft stod på sidor av typen «politik A till Ö», som beskriver vad partiet gjort snarare än vad det lovar. De fem partier som har ett valmanifest eller en valplattform har celler som håller. Skillnaden följde alltså inte partiernas åsikter utan vilken sorts dokument vi haft att läsa. De nya citaten kommer från SVT:s valkompass 2026, där alla åtta riksdagspartier med egna ord besvarat påståendet «Staten ska ge ekonomiskt stöd till byggandet av nya kärnkraftverk» — nästan ordagrant vår egen fråga, ställd likadant till alla. Valkompassen bekräftar riktningen i samtliga åtta publicerade besked. Rutnätet var alltså sakligt riktigt hela tiden; det var belägget som inte höll. Kvar att göra: arkivkopior saknas för de tre nya citaten, eftersom arkivtjänsten svarar med strypning. Vi noterar också att Centerpartiets cell vilar på ett citat som är hårdare formulerat än vad partiet självt svarar i valkompassen, där de säger sig vara öppna för teknikneutrala stöd. Den frågan är inte avgjord här.

Vad: Beloppet ändrat från 1 000 miljoner kronor per år till 0. För mandatperioden går löftet från 4 000 till 0 miljoner. Miljöpartiets summa går från 1 004 647 till 1 000 647 miljoner och summan för alla partier från 4 173 766 till 4 169 766. Löftet står kvar publicerat.

Varför: Citatet säger att partiet vill att en översyn av friskolesektorn kompletteras med förslag som ser till att skolor ersätts. Åtagandet gäller alltså vad en utredning ska föreslå, inte vad partiet ska genomföra, och vad en utredning kan föreslå prissätter vi inte. Beloppet var hämtat ur Centerpartiets två löften om skolpengen med motiveringen att samma politik ska kosta lika. Men Centerpartiet lovar reformen rakt av — «Inför en mer rättvis skolpeng» och «ska få mer resurser per elev» — medan det här löftet gäller ett utredningsuppdrag. Regeln om att samma politik ska kosta lika gäller samma åtagande, och beloppet hade lånats över skillnaden. Felet hittades vid genomgången av utredningslöftena samma dag.

Vad: Fyra löften som består i att något ska utredas bar belopp mellan 7 och 15 miljoner kronor. De står nu på noll, som regeln säger. Vänsterpartiets summa går från 269 547 till 269 540 miljoner, Miljöpartiets från 1 004 662 till 1 004 647, Kristdemokraternas från 897 291 till 897 261, och summan för alla partier från 4 173 818 till 4 173 766.

Varför: Ett löfte om att utreda något prissätts till utredningen, inte till den politik den kan leda fram till. En utredning har ingen kostnad vi kan hämta ur en källa, så varje siffra blir vår egen gissning — och den politik utredningen kan föreslå har ingen lovat. Regeln fanns och tillämpades redan: Kristdemokraternas löfte om att utreda ett stöd för anhöriga till äldre står på noll och skriver ut varför. De fyra här gjorde inte det. Skillnaden följde inte parti utan bara när posten lades in, vilket är den ojämnhet rättelsen gäller. Ett av dem, Vänsterpartiets, var dessutom ankrat i ett annat av partiets utredningslöften som sedan dess står på noll — ankaret pekade på ett tal som inte längre fanns. Genomgången omfattade hela beståndet: 25 löften vars citat nämner en utredning, översyn eller handlingsplan lästes igenom. Tre av dem bär belopp med rätta, eftersom citatet lovar en åtgärd utöver utredningen.

Vad: Kristdemokraternas löfte om ett tak på tolv barn låg publicerat två gånger, hämtat från två sidor i partiets egen A–Ö-serie. Den kortare posten är tillbakadragen; politiken står kvar i sin fullständiga form. Beloppet var noll på den tillbakadragna posten, så ingen summa ändras av det. Samtidigt är beloppet för själva taket ändrat från 3 000 till 2 200 miljoner kronor per år (spann 900–5 700). Det gäller både Kristdemokraternas och Liberalernas löfte, som lovar samma sak och räknas en gång. För mandatperioden går beloppet från 12 000 till 8 800 miljoner; Kristdemokraternas summa går från 900 491 till 897 291 miljoner, Liberalernas från 741 179 till 737 979, och summan för alla partier från 4 177 018 till 4 173 818.

Varför: Den gamla uträkningen byggde på tal som Skolverkets egen statistik motsäger. Den utgick från omkring 500 000 barn i grupper om 15–18 och drog slutsatsen att ett tak kräver trettio procent fler personaltimmar. Skolverket räknade hösten 2025 drygt 468 000 barn, och i småbarnsgrupperna — där tolvtaket biter — går det i genomsnitt 12,5 barn. Avståndet till taket är alltså omkring fyra procent. Framför allt var det fel storhet: antalet barn per anställd har legat på 5,1–5,2 varje år sedan 2016, oberoende av hur stora grupperna varit. Ett tak på gruppstorleken styr hur barnen fördelas på grupper, inte hur många barn varje anställd har. Kostnaden ligger därför i fler grupper — lokaler och organisation. Kristdemokraternas belopp hade dessutom lånats ur Liberalernas löfte, som räknar hela kostnaden och inte statens del, så ett bruttotal användes som statlig andel. Det nya beloppet räknar grupperna, på samma sätt som projektets löfte om ett maxtak på tjugo elever per klass redan gjorde. Felet hittades när dubbletten skulle prövas.

Vad: Beloppet ändrat från 15 miljarder kronor per år (spann 11–23) till 13,5 miljarder (spann 12–20). För mandatperioden går summan från 60 till 54 miljarder. Grunden är bytt från vår egen uträkning till partiets egen bedömning, och källan är nu rapporten som löftets nyhet länkar till.

Varför: Vi räknade själva när vi inte behövde. Partiet anger kostnaden i sin egen rapport — 12–15 miljarder per år som bästa bedömning, och en analys från Riksdagens utredningstjänst på 13–20 miljarder — men rapporten var inte läst när löftet infördes, bara nyheten och partiets A–Ö-sida. Regeln är att partiets egen siffra gäller framför vår. Vår uträkning landade inte orimligt, men den var vår, och det är skäl nog: en siffra partiet självt satt är kontrollerbar för läsaren på ett sätt vår antagna skattebas aldrig blir. Nedtrappningen var däremot rätt läst — två procentenheter per år efter fem års ägande är partiets egen och linjär.

Vad: Löftet saknades helt och är nu infört. Skörden av KD:s A–Ö är samtidigt lagad: registret hämtades som en sida, och dess 220 undersidor — där partiets sakpolitik faktiskt står — öppnades aldrig. Taket på hur många adresser som följs från en lista var byggt för nyhetsflöden, tolv poster, och mot en katalog i bokstavsordning blev det ett hårt stopp vid "arbetsratt". Bokstaven R gick inte att nå, hur många gånger vi än hämtade. En källa får nu sätta eget tak, och KD:s A–Ö sattes till 250.

Varför: Ett parti gick till val på att avskaffa en skatt och sajten sa ingenting om det. Beskedet kom 2026-05-07, före vårt skördefönster, så nyheten låg aldrig i ett flöde vi läser — men politiken har hela tiden stått kvar på partiets egen sajt, på en adress vårt eget register pekade rakt på. Felet upptäcktes av en läsare som såg löftet på en valaffisch och letade efter det hos oss, inte av oss. Ett tak som ser ut som en fördröjning kan vara ett tak: mot sorterad, stabil data blir de tolv första alltid samma tolv.

Vad: Centerpartiets löfte om behöriga lärare citerade meningen med omkastad ordföljd: «Centerpartiet presenterar idag ett konkret vallöfte för skolan: …» där artikeln skriver «För att vända utvecklingen och säkra varje elevs rätt till en god utbildning presenterar Centerpartiet idag ett konkret vallöfte för skolan: …». Citatet är rättat till källans egna ord och hela meningen. Beloppet och bedömningen är oförändrade.

Varför: Ett citat ska stå ord för ord i källan. Att kasta om subjekt och verb gör meningen lättare att läsa loss ur sin artikel, men då är den inte längre partiets mening utan vår. Felet hittades när arkivkopian skulle sättas och kopian inte bar citatet — det var kopian som hade rätt.

Vad: Socialdemokraternas löfte om att fängelse ska bli huvudregel vid barnpornografibrott stod som två poster: en ur pressmeddelandet den 6 augusti, och som en av tre åtgärder i löftet ur pressmeddelandet den 7 augusti. Båda bar belopp, så åtgärden räknades två gånger. Den första posten är tillbakadragen. Partiets summa sjunker med 70 miljoner kronor per år, 280 miljoner för mandatperioden, och rikssumman med lika mycket. Löftet självt står kvar och visas i den senare posten, som prissätter det tillsammans med maxstraffet för grov kvinnofridskränkning och den nya nivån för synnerligen grova ekobrott.

Varför: Ett löfte som upprepas är fortfarande bara ett löfte, och ska räknas och visas en gång. Dubbletten uppstod därför att kontrollen jämför poster inom en och samma skörd; två pressmeddelanden från olika dagar möttes aldrig. Den hittades först när citatet prövades efter en annan rättelse, vilket säger att kontrollen behöver jämföra över skördegränsen.

Vad: Båda löftena pekade på en källadress som svarar 404 — en variant med tre bindestreck av adressen till Socialdemokraternas pressträff om rättsväsendet den 7 augusti 2026. Adressen är rättad till artikelns riktiga adress. Därtill inleddes det andra löftet «Socialdemokraterna vill höja maxstraffet för grov kvinnofridskränkning…» där artikeln skriver «Partiet vill höja…». Citatet är rättat till källans ord. Ingen bedömning och inget belopp ändras, och varken Socialdemokraternas summa eller rikssumman rör sig.

Varför: En källänk som inte går att öppna är ingen källa — läsaren ska kunna kontrollera oss, och kunde inte det. Och ett citat ska stå ord för ord i källan; att byta ut ett ord mot partinamnet gör citatet lättare att läsa loss ur artikeln, men det är då inte längre partiets mening utan vår. Båda felen låg dolda tills arkivkopiorna skulle sättas.

Vad: Moderaternas löfte om bullerreglerna citerade artikelns puffrad, «Nu river vi bullerbyråkratin – för mer kultur och mer uteliv.». Citatet är bytt till partiets egen förslagsmening längre ned på samma sida: «Moderaterna vill revidera bullerreglerna under nästa mandatperiod, både för att värna kultur och uteliv och för att möjliggöra fler bostäder.» Beloppet är oförändrat noll miljoner kronor, och varken Moderaternas summa eller rikssumman ändras.

Varför: Ett citat ska gå att läsa som det står. Puffraden säger varken vad partiet vill göra eller när, och «riva» är partiets bild av en åtgärd som partiet självt beskriver som att revidera reglerna. Läsaren ska kunna kontrollera oss mot partiets ord utan att först läsa hela artikeln.

Vad: Kontrollen som öppnar arkivkopior och prövar att citatet står i dem läste fel fält för Frågevågen och rapporterade därför att samtliga 48 publicerade besked saknade arkivkopia. Det stämde inte: 45 av 48 bär sitt citat ordagrant i kopian. Två saknade kopia, och ett — Socialdemokraternas besked om kärnkraft — hade en kopia som inte bär citatet. Den länken är borttagen. Beskedet och källänken står kvar, och den levande sidan bär citatet ordagrant; det är arkivkopian som återger sidan i en annan version. En ny kopia sätts så snart en som faktiskt innehåller citatet kan kontrolleras.

Varför: En arkivlänk som inte bär sitt citat är sämre än ingen länk alls, för den ser ut som en kontroll som är gjord. Och ett mätvärde som pekar ut hela materialet — 48 av 48 — är nästan alltid ett fel i mätaren och inte i datat; här hade det dolt att Frågevågens kopior aldrig blivit öppnade.

Vad: Tre centerpartistiska löften stod två gånger i vår databas, varje par hämtat från två ställen i samma valmanifest — löptexten fram i dokumentet och punktlistan bak. Den ena posten i varje par är nu tillbakadragen. Kvar står den vars citat bär hela partiets ståndpunkt: att lämnapengen ska ge alla råd och möjlighet att lämna en våldsam relation, att målet om 80 procents självförsörjning ska nås med angivna medel, och att den som arbetar och gör rätt för sig inte ska utvisas — det citatet bär dessutom att parterna själva ska besluta om lönegolv. Beläggen från Handlingsvågen är flyttade till de löften som står kvar, inte borttagna.

Varför: Ett löfte som upprepas på flera ställen i samma dokument är fortfarande bara ett löfte, och ska räknas och visas en gång. Posterna var redan sammanlänkade och bar samma belopp, så ingen summa och inget finansieringsgap ändras — men sajten visade samma centerpartistiska löfte två gånger, och en läsare som räknar löften ska inte behöva veta vilka av dem som är samma. Samma sak rättades hos Centerpartiet den 4 augusti och hos Kristdemokraterna samma dag; de här tre hittades när mönstret sedan mättes över hela beståndet.

Vad: Vi har gått igenom de löften där uträkningen inte höll måttet vi ställer på oss själva. Åtta uträkningar beskrev stegen men skrev aldrig ut vilket belopp de landar på, så en läsare kunde följa hela resonemanget utan att komma fram till den publicerade siffran; de skriver nu ut basbeloppet och spannet i kronor. En nollning saknade sitt skäl och har fått det. Två löften saknade uträkning helt, och båda bar partiets egen siffra i citatet: Vänsterpartiets löfte om återbäring på naturresurser stod på noll fast partiet självt anger nästan tio miljarder kronor, och det är nu prissatt på partiets egen siffra med källan hämtad. Det andra av de två är ett av de trettio förslagen i samma paket och står kvar på noll, nu med skälet utskrivet: paketet är prissatt en gång, och delen får inte räknas en gång till. Ett löfte hade ett belopp som inte följde av sin egen uträkning — fältet sa 400 miljoner kronor per år och uträkningen räknade fram 450 — och nu gäller uträkningens tal.

Varför: Uträkningen är offentlig just för att läsaren ska kunna kontrollera oss. En uträkning som inte namnger sitt eget belopp går inte att kontrollera, och ett belopp som inte följer av sin uträkning säger läsaren att en av de två siffrorna är fel utan att säga vilken. Noll är också en publicerad siffra: en nolla utan skäl säger läsaren att partiet inte lovar något, och det är ett påstående som måste bära sin grund. När partiet självt anger ett belopp är det den siffran som gäller — den byts aldrig mot vår egen, och den nollas inte.

Vad: Löftena vilade på SVT Plays sida för talet. Det är en spelarsida, och en spelarsida kan aldrig visa talade ord som text — den som ville kontrollera ett citat fick lyssna sig fram genom en sändning på en halvtimme. Arton av löftena pekade åtminstone ut en tidpunkt i sändningen; ett gjorde inte ens det. Kristdemokraterna publicerar hela talet i skrift på sin egen sajt, och där står varje mening ordagrant. Alla nitton löften pekar nu dit. Ett tjugonde löfte ur samma tal pekade redan på partiets text, så den rätta källan fanns i vårt eget material hela tiden — vi hade bara inte använt den för de nitton. Tidpunkten i sändningen är inte borttappad utan inskriven i varje löftes ändringshistorik, så den som hellre vill höra orden sagda vet var i talet de faller. Arkivfältet står tomt så länge: en ögonblicksbild av sidan finns hos Internet Archive, men den gick inte att öppna den här dagen, och en arkivlänk skrivs inte in förrän vi själva sett citatet stå i kopian.

Varför: Ett citat ska gå att hitta i sin källa av den som vill kontrollera det. För ett tal som bara finns som sändning går det näst bästa att göra: hänvisa till tidpunkten. Men när partiet självt har publicerat talet i text är den texten ett bättre belägg än både sändningen och en tidsangivelse — den uppfyller kravet i stället för att kringgå det. Vi har läst alla citaten mot den levande sidan innan bytet gjordes, med samma krav på ordagrannhet som gäller varje annat citat på sajten.

Vad: Fem löften stod som en statlig utgift men bär en skatteåtgärd: ett avdrag för utbildningskostnader, en skattefri grundlön hos Centerpartiet i tre formuleringar, och gröna skattekrediter. De står nu som intäktsminskning — staten får in mindre pengar i stället för att betala ut mer. Vi har mätt vad ändringen gör med de publicerade summorna: ingenting. Rikssumman står kvar på 3 474 658 miljoner kronor och de redovisade besparingarna på 18 642, eftersom de två kostnadstyperna räknas på samma sida av tecknet.

Varför: Kostnadstypen möter läsaren i sin egen rad på löftessidan och ligger i det öppna datat. En felaktig typ beskriver åtgärden fel även när den inte flyttar en siffra, och det är skäl nog att rätta den. Ett tidigare pass påstod att en liknande rättelse skulle flytta rikssumman 16 000 miljoner kronor — det stämde inte, och den här gången är effekten mätt med sajtens egen uträkning innan något ändrades.

Vad: En genomgång av alla arkivkopior som inte innehöll sitt citat visade att felet i de flesta fall inte satt i kopian utan i citatet. Tjugotvå löften bar en formulering som inte gick att hitta ordagrant i källan. Nitton av dem har nu källans egen lydelse i stället: det handlade om ord som bytts ut ("i enighet" mot källans "i enlighet", "väntetid" mot källans "vistelsetid", "krav om" mot "krav på"), myndighetsnamn som förkortats ("IVO" där motionen skriver ut "Inspektionen för vård och omsorg (Ivo)", "SiS" där den skriver "Sis"), ord som lagts till eller fallit bort, och citat som huggits av mitt i en mening. Inget belopp ändras för de nitton. Tre löften har dragits tillbaka helt, eftersom det de lovar inte alls står i den motion som anges som källa: Socialdemokraternas löften om kommunalt veto vid friskoleetableringar och om stärkt insyn i friskolors ekonomi, samt Centerpartiets löfte om att avskaffa lönegolvet för arbetskraftsinvandring. Den politiken finns hos partierna, men i andra dokument än de vi angav — och ett löfte får inte vila på ett citat som inte går att hitta i den källa vi pekar ut. Tillsammans räknades de för 110 miljoner kronor per år, som nu faller bort. Fyra moderata vårdlöften hade däremot rätt citat men en arkivkopia från den 17 april, tio veckor innan texten hämtades; de har fått en kopia från den 9 juli som bär citatet ord för ord. Krönikan för vecka 29 har fått en rättelsenot om vad som hänt med de löften den räknade; dess egen text och siffror står kvar som de skrevs.

Varför: Ett citat ska gå att hitta ordagrant i sin källa — annars kan läsaren inte kontrollera att partiet sagt det vi säger att det sagt. Arkivkopian är det som gör kontrollen möjlig även sedan sidan ändrats, och den godtas bara om citatet står i själva ögonblicksbilden. Först när kopiorna faktiskt öppnades gick det att se skillnaden mellan en kopia som är för gammal och ett citat som aldrig stämde. De flesta avvikelserna är små och ändrar inte vad partiet vill, men ett citat som är nästan rätt är svårare att upptäcka än ett som är fel rakt av, och det är just precisionen som gör citatet kontrollerbart. De tre tillbakadragna är av ett annat slag: där stod en hel mening som ingen skrivit i den källa vi angav. Ett tomt fält är ärligare än ett citat som inte går att belägga.

Vad: Citatet på löftet om föräldrapenningen är utbytt. Det stod tidigare "Vänsterpartiet vill stoppa regeringens förslag om att sänka föräldrapenningen kraftigt". Så står det inte i källan; där står "Dadgostar lyfte också att Vänsterpartiet vill höja barnbidraget rejält, bygga ut öppna förskolan och stoppa regeringens förslag om att sänka föräldrapenningen kraftigt." Orden fanns alltså i källan men var hopfogade till en mening som ingen skrivit. Källans egen lydelse står nu på löftet. Fyra löften har dessutom fått arkivkopia, och citatet är kontrollerat ord för ord mot ögonblicksbilden i varje fall. Inget belopp ändras.

Varför: Ett citat ska gå att hitta ordagrant i sin källa — annars kan läsaren inte kontrollera att partiet sagt det vi säger att det sagt. Det här citatet var sammansatt av ord som stod i källan, vilket är svårare att upptäcka än ett citat som är fel rakt av, eftersom varje enskilt ord går att hitta. Arkivkopian är det som gör kontrollen möjlig även sedan sidan ändrats, och den godtas bara om citatet står i själva ögonblicksbilden.

Vad: Alla nio löften som visade ett belopp utan att visa uträkningen bakom det har fått en. Tre uträkningar som vilade på en myndighetssiffra utan att säga var den kom ifrån har fått sin adress. På två löften var grunden felaktigt angiven — Miljöpartiets gröna skattekrediter sades vila på partiets egen siffra fast källans 1,6 miljarder är ett tak per investering och inte reformens kostnad, och två centerpartistiska plan- och utredningslöften sades vila på medieuppgifter fast beloppen är satta för hand i granskning. Kommentaren på Miljöpartiets klimatfond sade hundra miljoner om ett löfte på hundra miljarder och är utbytt. Inget av de här ändrar någon publicerad siffra.

Varför: Ett belopp utan uträkning är ett belopp läsaren inte kan kontrollera, och fältet visas publikt just därför. Nio saknade uträkning trots att beloppet var större än noll — samma brist som rättades för 39 löften den 4 augusti, uppkommen på nytt sedan dess. Grundfältet säger läsaren hur förankrad en siffra är; står det att partiet angett ett belopp som partiet inte angett, säger fältet fel sak om vår egen säkerhet.

Vad: Beloppet har gått från 200 till 0 miljoner kronor per år, alltså från 800 miljoner kronor för mandatperioden till ingenting. De 200 miljonerna finns i källan, men de är den kommunalskatt som flyttas från hemkommun till arbetskommun — inte en kostnad för staten.

Varför: Ett kostnadsestimat prissätter statens verkliga nya nettokostnad för åtgärden. Att pengar byter kommun är en omfördelning; skattenivån för den enskilde är densamma och staten får varken en utgift eller en minskad intäkt. Källan säger det själv, med partiledarens ord: det handlar inte om en ny skatt, utan om att flytta räkningen till rätt ställe. Att ett belopp står i källtexten betyder inte att det är svaret på frågan vad löftet kostar staten. Rekommendationen har legat obesvarad sedan den 4 augusti.

Vad: Beloppet har gått från 12 000 till 21 250 miljoner kronor. Uträkningen angav regeringens siffra för skattebortfallet rätt — 37,2 miljarder kronor — men räknade om den till fel årstakt. Åtgärden löper 21 månader, från april 2026 till december 2027, och regeringens egna årssiffror är 15,94 miljarder för 2026 och 21,25 miljarder för 2027. Ett helt år av åtgärden kostar alltså omkring 21 miljarder kronor, inte 12. Summan för alla partier ändras inte: löftet delar grupp med ett annat partis löfte om samma åtgärd och räknas en gång.

Varför: Uträkningen är offentlig just för att läsaren ska kunna följa steget från källans siffra till vårt belopp. Här höll källan, men steget efter höll inte: en summa för 21 månader räknades om som om den gällt tre år. Regeringens årssiffror står nu utskrivna i uträkningen, så samma omräkning inte behöver göras om av den som läser.

Vad: Beloppen har gått från 11 000 till 17 000 miljoner kronor per år, alltså från 44 till 68 miljarder kronor för mandatperioden vardera. Kristdemokraternas summa stiger med 24 miljarder och Liberalernas med lika mycket. Ankaret var den förstärkning av jobbskatteavdraget som gjordes i budgeten för 2024 och kostade omkring 11 miljarder kronor per år. Den är inte längre den senaste: en ny förstärkning gäller från januari 2026 och kostar 17,36 miljarder kronor per år.

Varför: Ett löfte som pekar ut en åtgärd utan att ange nivå prissätts som åtgärden senast faktiskt kostade, och samma politik ska kosta lika hos alla partier. Tre andra löften om samma åtgärd var redan ankrade i den nyare siffran, så samma politik var prissatt 35 procent lägre hos två partier än hos två andra — inte för att någon bedömt dem olika, utan för att ankaret hade hunnit bli gammalt utan att de här posterna räknades om. Ett ankare som är riktigt när det sätts kan sluta vara det, och ingenting sa ifrån när det hände.

Vad: Löftet har gått från 0 till 2 160 miljoner kronor per år, alltså från ingenting till 8,6 miljarder kronor för mandatperioden. Nollan motiverades med att beloppet inte gick att räkna fram ur ett talat citat. Partiet anger nivån själv på annan plats: i sin budgetmotion för 2026 föreslår partiet att höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel dras tillbaka och avsätter 2 160 miljoner kronor för det. Spannet, 540 till 2 700 miljoner, är regeringens egen beräkning av vad höjningen tar in från patienterna 2025 respektive 2027.

Varför: En nolla säger läsaren att partiet inte lovar något, inte att löftet är svårt att prissätta. Att citatet kommer från ett videoklipp där ingen siffra nämns betyder inte att siffran saknas — den fanns i partiets egen budgetmotion, och ett löfte som pekar ut en åtgärd ska prissättas som åtgärden kostar. Rekommendationen att göra det här har legat obesvarad sedan den 4 augusti.

Vad: Beloppet har gått från 30 000 till 3 000 miljoner kronor per år, alltså från 120 till 12 miljarder kronor för mandatperioden. Vänsterpartiets samlade löftessumma sjunker därmed från 331 till 232 miljarder kronor räknat tillsammans med rättelsen av läkemedelsavgiften nedan, och summan för alla partier från 3 722 till 3 670 miljarder. Löftet var det största i partiets lista och bar ensamt drygt en tredjedel av partiets hela summa; nu är det det femte största och bär en tjugondel.

Varför: Partiet anger satsningens storlek som 30 miljarder kronor över tio år, och skriver i samma text ut vad det blir per år: tre miljarder. Den totala summan lästes som en årskostnad och räknades därmed tio gånger för hög, och sedan fyra gånger till för mandatperioden. Felet är det som uppstår när ett belopp och en tidsperiod står i samma mening och bara beloppet följer med. Ingen bedömning ligger bakom rättelsen — det är partiets egen siffra, läst rätt.

Vad: Kostnaden nollad på samtliga sju (tidigare 5–15 miljoner kronor styck). Frågan om utrednings- och planlöften ska prissättas till noll eller till en schablon på 5–30 miljoner kronor restes tre gånger sedan 2026-07-27 och avgjordes den 2026-08-07 genom ett mänskligt beslut: strikt nollning, i linje med regeln att det är utredningen som prissätts (försumbar), inte den politik den kan leda till.

Varför: Reglerna för kostnadsuppskattning säger att utrednings- och planlöften prissätts till noll, men sju löften i drift bar en schablon i stället. Frågan gällde flera löften på samma sätt och behövde ett samlat, en gång för alla-svar i stället för sju enskilda avgöranden med olika utfall.

Vad: Kostnaden ändrad från 50 000 till 1 250 miljoner kronor per år (spann 1 000–1 750). De 50 000 miljonerna är lånat finansieringsutrymme som ett höjt skuldankare tillåter, inte statens nya kostnad, och flyttas till financing_claimed (50 000 mkr/år). Löftets egen kostnad för staten är räntan på det upptagna lånet, uppskattad med en statslåneränta på 2–3,5 procent.

Varför: Ett kostnadsestimat ska prissätta statens verkliga nya nettokostnad för åtgärden, inte det utrymme åtgärden skapar för andra åtgärder. Frågan stod öppen sedan uträkningen skrevs 2026-08-07 och avgjordes samma dag genom ett mänskligt beslut: höjt skuldankare är finansiering, och löftets egen kostnad är räntekostnaden på lånet — inte lånebeloppet.

Vad: Kostnaden nollad på båda (tidigare 15 respektive 10 miljoner kronor). Punkt 7:s läspass av kön hittade två utrednings- och planlöften som missats i den ursprungliga genomgången — de flaggades av svepet under mönstren "lagändring" och "utredningslöfte", inte under mönstret som redan var avgjort samma dag (utredningsfrågan, sju andra löften). Samma mänskliga beslut gäller dem: strikt nollning.

Varför: Utredningsfrågan avgjordes 2026-08-07 för sju löften, men reglen gäller alla utrednings- och planlöften — inte bara de som råkade fångas av just det textmönstret. Ett löfte om att "tillsätta en utredning" eller "se över möjligheten" är samma sak oavsett vilket sökmönster som råkar hitta det.

Vad: Löftet har gått från 0 till 13 000 miljoner kronor per år, alltså från ingenting till 52 miljarder kronor för mandatperioden. Sverigedemokraternas samlade löftessumma stiger därmed från 343 till 395 miljarder kronor, och summan för alla partier från 3 670 till 3 722 miljarder. Nollan vilade på att kostnaden låg på partiets konkreta försvarslöften — men partiet har inga andra prissatta försvarslöften, så ingenting bar kostnaden. Den nya siffran är vad åtgärden senast faktiskt kostade: de tillskott budgeten för 2026 beslutade, 10 miljarder kronor till det militära försvaret och 3 miljarder till det civila. Osäkerheten redovisas i spannet, 6 500 till 32 500 miljoner kronor per år.

Varför: En nolla säger läsaren att ett parti inte lovar något, inte att det lovar något billigt. Sverigedemokraterna lovar en upprustning av totalförsvaret, och den stod oprissatt medan alla andra partier som lovar detsamma bar en prislapp. Nollan sattes dagen innan regeln om att en utpekad åtgärd utan nivå ska prissättas som åtgärden senast kostade, och löftet hade inte prövats mot den. Samma politik ska kosta lika oavsett vilket parti som lovar den — därför vilar den militära delen på exakt samma ankare som Socialdemokraternas löfte om upprustning, och skillnaden mellan beloppen kommer bara av att det här löftet också omfattar den civila beredskapen.

Vad: Beloppet har gått från 25 000 till 10 000 miljoner kronor per år, alltså från 100 till 40 miljarder kronor för mandatperioden. Socialdemokraternas samlade löftessumma sjunker därmed från 200 till 140 miljarder kronor, och summan för alla partier från 3 730 till 3 670 miljarder. Den gamla siffran låg mitt emellan den försvarsbana riksdagen redan beslutat och det mål om fem procent av BNP som Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet satt ut. Den nya siffran är vad den senast beslutade höjningen av försvarsanslaget faktiskt kostade: tio miljarder kronor i budgeten för 2026, utöver uppräkningar och tidigare beslut. Osäkerheten redovisas nu i spannet, 5 000 till 25 000 miljoner kronor per år.

Varför: Ett löfte som pekar ut en åtgärd men inte säger hur mycket ska prissättas som åtgärden senast faktiskt kostade. Det gamla beloppet byggde i stället till hälften på ett mål som andra partier satt upp och som Socialdemokraterna inte ställt sig bakom — ett annat partis nivå får aldrig sätta priset på ett löfte. Ordet "omfattande" är ett värdeord, inte en nivå, och får inte översättas till en siffra. Felet vägde tungt: löftet bar ensamt hälften av partiets hela summa och avgjorde därmed hur Socialdemokraternas politik såg ut i jämförelsen med de andra partierna.

Vad: Liberalerna hade två publicerade löften med ordagrant samma citat ur samma källa — en enda mening hade delats i två poster. Meningen står kvar på ett av dem; det andra är tillbakadraget. Båda var noll kronor, så ingen summa ändras av det. Miljöpartiets löfte om att reformera skolpengsmodellen så att skolor ersätts för sitt samhällsuppdrag har gått från noll till 1 000 miljoner kronor per år, harmoniserat med Centerpartiets löfte om samma politik. Fyra löften har dessutom lagts i grupp med löften om samma politik: Liberalernas och Centerpartiets åldersgräns för sociala medier med varandra, Socialdemokraternas övergripande löfte om militär upprustning med partiets eget prissatta löfte, och Miljöpartiets andra formulering om slopat karensavdrag med den som redan bär beloppet. Grupperingarna ändrar ingen summa — de hindrar att samma politik räknas två gånger.

Varför: Löftet om skolpengen nollades i en genomgång i juli som behandlade det som en inriktning. En vecka senare fastställdes regeln att ett löfte som pekar ut en åtgärd men inte säger hur mycket ska prissättas som åtgärden senast kostade, eller som samma politik kostar hos ett annat parti. Löftet pekar ut en åtgärd, och de nollade löftena hade aldrig prövats mot den nya regeln. Ett citat som står ordagrant likadant på två löften säger dessutom läsaren att partiet lovat två saker där det har lovat en.

Vad: Löftet om att en barnfamiljs ekonomi ska förstärkas med 5 000 kronor i månaden hör ihop med det redan publicerade löftet om reformens delar — förstärkt jobbskatteavdrag, nytt barnavdrag och utbyggt småbarns-RUT. De två räknas nu en gång tillsammans i stället för var för sig. Beloppet som föreslogs i granskningen, 16 800 miljoner kronor per år, publiceras inte. Det byggde på ett annat partis löfte, Moderaternas, utan att det stod utskrivet, och det läste dessutom den uträkningen fel: 1 400 miljoner delades med 5 000 kronor och gav 280 000 barnfamiljer, medan Moderaternas eget löfte räknar med 1,1 miljoner familjer och 5 000 kronor fördelat över en hel mandatperiod. Uträkningen är gjord om från Liberalernas eget citat, och redovisar öppet att 5 000 kronor i månaden är vad en familj i partiets räkneexempel kan få som mest — inte vad varje barnfamilj får.

Varför: En siffra som ett parti nämner om sin egen politik ska byggas på partiets ord, aldrig lånas från ett annat parti. Och ett belopp som säger vad en familj får är inte samma sak som vad staten betalar — läses de som samma sak blir en reform som kostar staten elva miljarder utskriven som sextiosex.

Vad: Citatet byttes mot en tydligare formulering ur samma valmanifest. Det gamla löd "Det handlar om flera tusen kronor varje år för en polis, undersköterska eller lärare. Den orättvisan vill vi ta bort" och gick inte att förstå utan sammanhanget — det framgår inte vilken orättvisa som avses. Det nya citatet, "Den orättvisa karensen ska bort", namnger karensen och står för sig självt. Beloppet och allt annat är oförändrat.

Varför: Ett citat ska gå att läsa som det står. Bär det ett pronomen som pekar på något utanför citatet får läsaren lita på oss i stället för att kunna kontrollera själv, och hela poängen med att visa citatet ordagrant går förlorad. Den tydligare formuleringen fanns i samma källa hela tiden.

Vad: Vänsterpartiets familjepaket räknades flera gånger. Partiet säger själv att paketet är värt 16 miljarder kronor per år, och det löftet är publicerat. Men paketets delar — bebispengen på 15 000 kronor, det höjda barnbidraget och den utbyggda öppna förskolan — låg publicerade var för sig från partiledarens tal i Almedalen tre dagar tidigare. Tillsammans räknades de till 22 575 miljoner kronor per år där partiet säger 16 000. Paketet och dess delar hör nu ihop och räknas en gång, på partiets egen siffra. Delarna syns kvar för läsaren med sina egna belopp och uträkningar, men lägger inte längre till något ovanpå paketet. Vänsterpartiets summa för mandatperioden sjunker från 331 till 304 miljarder kronor, totalsumman för alla partier från 3 516 till 3 490 miljarder och finansieringsgapet med lika mycket. Samtidigt publiceras fyra löften ur granskningskön som visar vad paketet innehåller: bebispengen, barnbidragshöjningen, hundra nya öppna förskolor och sommarlovskortet. De ingår i samma grupp och kostar därför ingenting extra. Samtidigt rättades barnbidraget. Vänsterpartiet hade uttalat samma löfte om höjt barnbidrag i fyra varianter under samma vecka, och tre av dem låg som egna poster. Ett parti som säger samma sak flera gånger har lovat en sak, inte flera. Löftet bärs nu av en enda post med partiets fullständiga formulering — 500 kronor i månaden och prisindexering — och de övriga är tillbakadragna som dubbletter. Den ena av dem bar också två andra löften, om utbyggd öppen förskola och om att stoppa en sänkning av föräldrapenningen; båda står kvar som egna poster, så ingenting partiet lovat försvinner. Summorna påverkas inte av den här delen, eftersom alla posterna redan räknades en gång inom familjepaketet.

Varför: Ett löfte som anger vad en hel reform kostar och löften som anger reformens delar är samma politik. Räknas de var för sig blir partiet dyrare än vad det självt föreslår. Regeln att samma politik räknas en gång fanns redan och användes för löften som flera partier delar; den gäller lika mycket när ett parti beskriver samma paket i två tal samma vecka. Barnbidragshöjningen får samtidigt partiets egen nivå, 500 kronor i månaden, i stället för den uppskattning som användes när partiet bara sagt att bidraget skulle höjas. Att samla ett upprepat löfte i en post är inte samma sak som att gruppera delar av ett paket. Gruppen används när flera löften bygger samma reform eller när flera partier lovar samma politik. Upprepar ett och samma parti sig är det en dubblett, och då är det posten med det tydligaste citatet som får bära löftet.

Vad: Bilderna visade fel siffror. Allvarligast: ett löfte som kostar under en miljard kronor fick sitt belopp utskrivet i miljarder i stället för miljoner, alltså tusen gånger för mycket. Det gällde 92 av 490 löftesbilder — ett löfte på 20 miljoner kronor delades som 20 miljarder. Startsidans bild räknade dessutom med 22 tillbakadragna löften och landade 217 miljarder kronor över den summa sajten själv visade. Partiernas bilder lade besparingar till summan i stället för att dra av dem, och räknade i vissa fall samma politik två gånger. Slutligen stod källan angiven med de gamla facktermerna, till exempel "LLM-estimat" i stället för "Datoruppskattning". Allt detta är rättat, och bilderna hämtar nu sina tal och sina ord från exakt samma ställe som sidorna. Inget belopp i datat har ändrats — felen fanns bara i bilderna.

Varför: Bilderna byggdes av ett eget skript som bar sin egen uppsättning uträkningar och ord, kopierade från sajten en gång och sedan aldrig uppdaterade. När sajtens uträkningar rättades — tillbakadragna löften räknades bort, besparingar började dras av, facktermerna byttes mot vanlig svenska — följde kopiorna inte med. Ingen kontroll läste dem, så de kunde glida isär i månader utan att någon märkte det. Det är också den mest synliga ytan vi har: bilden är ofta det enda en läsare ser innan hen bestämmer sig för att klicka. Numera finns en kontroll som faller om bilderna på nytt börjar räkna eller formulera sig på egen hand.

Vad: Fem löften som nollades den 27 juli som breda uppräkningar har gåtts igenom på nytt, del för del. Två av dem får ett belopp: Socialdemokraternas plånbokslöfte 6 200 miljoner kronor per år och Vänsterpartiets Almedalslöfte 10 000 miljoner kronor per år. Tre står kvar på noll, men med rättad motivering. Räknat för mandatperioden går Socialdemokraterna från 174 till 199 miljarder kronor och Vänsterpartiet från 291 till 331 miljarder; rikssumman går från 3 451 till 3 516 miljarder och finansieringsgapet ökar i motsvarande mån.

Varför: Nollningarna byggde på att de kostsamma delarna redan låg prissatta på partiernas specifika löften. För Sverigedemokraterna stämde det, och deras löfte står därför kvar på noll — men nu med de bärande löftena utskrivna så att läsaren kan kontrollera saken. För Socialdemokraterna stämde det inte: partiet hade inget prissatt löfte om barnbidrag, studiebidrag, mediciner eller tandvård, så nollan sköt kostnaden vidare till löften som inte fanns. För Vänsterpartiet stämde det för sju av åtta delar, men inte för halverade priser i kollektivtrafiken, där partiet självt anger nivån. Sedan den 4 augusti gäller dessutom att ett löfte som pekar ut en bestämd förmån utan att säga hur mycket prissätts som samma åtgärd senast faktiskt kostade — en regel som kom en vecka efter nollningarna, och som de aldrig prövats mot. Barnbidraget är regelns eget exempel, och Vänsterpartiets och Miljöpartiets motsvarande löften bar redan den uträkningen. Att låta Socialdemokraternas stå kvar på noll hade inneburit att samma politik kostade olika hos olika partier.

Vad: Posten är tillbakadragen. Citatet lyder "Jag och Centerpartiet vet att Sverige återigen kan präglas av en anda som främjar investeringar, innovation, jobb och utveckling i hela landet" — partiet säger vad det tror är möjligt, inte vad det tänker göra. Samtidigt drogs de två kopplingarna in som vägde riksdagshandlingar mot löftet, en om skatter för tillväxt och en om utbyggt stamnät. Beloppet var redan noll kronor, så ingen summa och inget finansieringsgap ändras — antalet publicerade löften går från 468 till 467.

Varför: Vi räknar konkreta åtaganden om framtida politik. Ett omdöme om vad som kan bli möjligt är varken en åtgärd eller en utfästelse, och att låta det stå som ett eget löfte får partiet att se ut att ha lovat mer än det gjort. Samma grund som de två löften som drogs tillbaka den 3 augusti. Kopplingarna följde med av ett annat skäl: en handling måste vägas mot något partiet lovat, och när löftet inte finns kvar finns det ingenting att vara i linje med.

Vad: Trettionio publicerade löften visade ett belopp utan att visa uträkningen bakom det. Fältet som ska förklara hur vi kommit fram till summan var tomt, och på löftessidan syntes därför bara siffran. Nu står resonemanget utskrivet på var och en. Inget belopp har ändrats. Nio ytterligare löften saknar fortfarande uträkning, men där är det inte förklaringen som är problemet utan beloppet — de gås igenom var för sig och rättas synligt när besluten är fattade.

Varför: Att uträkningen är offentlig är ett av de löften vi ger läsaren: en summa ska gå att följa steg för steg och ifrågasätta. De trettionio var kvar sedan de tidigaste körningarna, innan fältet fanns, plus ett par nyare där beloppet sattes för hand utan att någon uträkning angavs. Ett belopp utan uträkning går inte att granska, och då är det inte öppet i någon meningsfull mening.

Vad: Två kristdemokratiska löften stod två gånger i vår databas och den ena posten i varje par är nu tillbakadragen. Kvar står den vars citat är partiets egna ord: partiledarens besked om ett barnbidrag på 2 000 kronor i månaden, och beskedet om vilka som ska göra värnplikt och hur länge. De tillbakadragna var en nyhetsartikels återgivning av det första löftet och en motivering till det andra. Ingen summa ändras — posterna var redan sammanlänkade så att politiken bara kostade en gång. Samtidigt rättades uträkningen bakom Moderaternas löfte om ett nytt avdrag på arbetsrelaterad pension: den text som publicerades var för lång för löftessidan och kapades mitt i ett ord, och metodnoten beskrev fortfarande en äldre uppskattning. Beloppet, 4 040 miljoner kronor per år, är oförändrat.

Varför: Samma löfte på två poster visar samma politik två gånger för läsaren och gör partiets lista längre än den ska vara. Och en uträkning som slutar mitt i ett ord går inte att kontrollera — den ska visa exakt hur vi kommit fram till beloppet, annars är den inte offentlig i någon meningsfull mening.

Vad: Centerpartiets löfte om dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet stod två gånger i vår databas, hämtat från sidan 61 och sidan 63 i samma valmanifest. Den ena posten är nu tillbakadragen och den som står kvar är den vars citat bär hela partiets ståndpunkt: att straffen ska dubblas, men att 13- och 14-åringar inte ska sitta i fängelse. Ingen summa ändras — posterna var redan sammanlänkade så att politiken bara kostade en gång. Samtidigt drogs fem kopplingar in i Handlingsvågen som pekade på löften som inte längre finns: två som följde av den här dubbletten och tre som blev kvar efter en socialdemokratisk dubblett som drogs tillbaka den 24 juli. Fyra av de fem pekade på riksdagshandlingar som redan är kopplade till det löfte som står kvar. Den femte, en enskild motion, tappar sin koppling.

Varför: Samma löfte på två poster visar samma politik två gånger för läsaren och gör partiets lista längre än den ska vara. En koppling som pekar på ett tillbakadraget löfte räknas med i antalet publicerade kopplingar men syns aldrig någonstans på sajten — den finns i siffran och ingen annanstans, vilket är precis den sortens tyst avvikelse som ska bort.

Vad: Gapet mellan vad partiernas löften kostar och vad partierna själva säger att de finansieras med går från 2 326 039 till 2 416 056 miljoner kronor för mandatperioden. Tre fel rättade på samma gång. Centerpartiets uppgift om att den skattefria grundlönen ger 45 miljarder kronor per år räknades sex gånger, en gång för varje formulering av samma reform. Samma uppgift räknades dessutom som ett enda år medan kostnaderna räknas för fyra. Och tre av Liberalernas löften bar en siffra ur sitt eget citat i finansieringsfältet — ISK-gränsen på 500 000 kronor, barnavdragets 10 000 kronor per barn och ett anslag på 16 miljoner — utan att något av löftena beskriver någon finansiering alls.

Varför: Gapet är tre tal som dras från varandra, och de räknades på olika underlag: kostnaderna räknade en grupp löften en gång, finansieringen räknade den en gång per formulering. Felen drog dessutom åt olika håll, sex gånger för mycket mot fyra gånger för lite, vilket gjorde totalen svår att ifrågasätta. Sajten räknade också på tre ställen med tre olika resultat — startsidan, koalitionsvyn och kombinatorn i webbläsaren visade olika finansiering för samma data. Nu delar de en och samma uträkning, finansieringsuppgiften bär en period i datat i stället för att gissas, och ett belopp kan inte längre stå i fältet utan att en finansiering är beskriven.

Vad: Beloppet är omräknat från 3 000 till 130 miljoner kronor per år. Det gamla beloppet var ingen summa av löftets fyra åtgärder utan en samlad uppskattning av hela områdets följdkostnader i rättskedjan. Det nya är summan av åtgärderna var för sig — kriminalisering av ekonomiskt och psykiskt våld, förlängd maxtid för kontaktförbud, ett nytt grövsta våldtäktsbrott och avskaffad patientavgift efter våldtäkt — med alla antaganden utskrivna. Moderaternas summa för mandatperioden minskar med 11 480 miljoner kronor.

Varför: Partiets enskilda åtgärder i samma område ligger numera publicerade som egna löften med egna belopp. Ett samlat områdesbelopp bredvid dem räknar samma följdkostnader två gånger. Den gamla uppskattningen sa dessutom i sin egen not att den till största delen vilade på grova antaganden, och den enda säkra posten i den låg under en miljon kronor.

Vad: Löftet är tillbakadraget. Det var hämtat ur partiets regionala valmanifest, och sajten granskar riksdagsvalet. Beloppet var noll, så ingen summa ändras. Samma inriktning finns kvar från en rikskälla i partiets löfte om en välfärd som fungerar, och partiets riksdokument — valplattformen för 2026, som bär bland annat avskaffad elskatt och sänkt matmoms — är oberört.

Varför: Regionerna har en egen kassa, och ett löfte om vad en region ska göra hör inte hemma i en summa som mäter statens kostnader. Dokumentet kom in av misstag: skördaren följer automatiskt manifest-PDF:er som ligger länkade från en partisida, och den skilde inte på riksmanifest och regionmanifest. Det var det enda regionala dokumentet i registret — inget annat parti har fått ett sådant granskat, och att låta det ligga kvar hade behandlat partierna olika. Skördaren skiljer nu på dokumenten.

Vad: En genomgång av partiets samtliga löften gav fyra rättelser. Löftet om Gripen-affären och löftet om välfärdens resurser är tillbakadragna: båda beskriver vad som redan gjorts i stället för att lova något framåt. Löftet om att bekämpa våld mot kvinnor och barn nollas, från 1 000 miljoner kronor per år. Löftet om det nya betygssystemet behåller sitt belopp på noll men får en uträkning som förklarar nollan — den gamla texten räknade fram 285–950 miljoner kronor och motsade därmed beloppet intill. Moderaternas summa för mandatperioden minskar med 5 000 miljoner kronor, allt från Gripen-posten.

Varför: Vi räknar konkreta åtaganden om framtida politik. Ett citat som beskriver en redan gjord affär eller redan tilldelade resurser är ingen utfästelse, hur relevant det än är. Beloppet på löftet om våld mot kvinnor och barn var härlett ur orden "med samma kraft som gängkriminaliteten" — ett värdeord säger hur högt ambitionen ligger, aldrig hur mycket den kostar, och får därför aldrig bli en siffra. Och en uträkning som visas publikt måste ge det belopp som står intill; annars läser den som en räknemiss i stället för som det beslut den beskriver.

Vad: Båda löftena publicerades med kostnadstypen utgift. De sänker skatter, så rätt typ är intäktsminskning. Beloppen är oförändrade — 4 500 respektive 1 000 miljoner kronor per år — och summorna ändras inte, men sidan beskrev pengarna som en ny utgift i stället för som en utebliven skatteintäkt.

Varför: Beloppen sattes för hand när löftena godkändes, och kommandot för det kunde ange belopp men inte kostnadstyp. Utan angiven typ föll de tillbaka på utgift. Kommandot kan nu ange typen, så samma fel inte uppstår igen.

Vad: Posten är tillbakadragen. Citatet är partiets egen prognos för vad den skattefria grundlönen ger tillbaka i skatteintäkter när fler kommer i arbete — inte något partiet lovar att göra. Påståendet syns kvar: det står som partiets egen finansiering på reformens övriga löften, och den publika uträkningen på partiets löfte om de första 15 319 kronorna skattefritt förklarar både siffran och varför den inte räknas som en intäkt. Beloppet var redan noll kronor, så ingen summa ändras — antalet publicerade löften går från 442 till 441.

Varför: Vi räknar konkreta åtaganden om framtida politik, och en prognos om vad en reform ger tillbaka är en förväntad följd av politiken, inte en åtgärd. Samma grund som det längre löftet som drogs tillbaka samma dag och bär samma påstående i en längre mening ur samma artikel. Att låta partiets egen prognos stå som ett eget löfte gör att en räknad följd ser ut som en utfästelse.

Vad: Posten är tillbakadragen. Citatet säger att om målet om 150 000 nya jobb nås skulle det ge ett betydande tillskott till välfärden, och att partiets egna beräkningar landar på omkring 45 miljarder kronor i ökade skatteintäkter varje år. Det är ett villkorat resonemang om vad politiken kan ge, inte ett åtagande om något partiet ska göra. Löftet om 150 000 nya jobb står kvar som en egen post, och de reformer som ska ge jobben är prissatta på partiets egna löften om dem. Beloppet var redan noll kronor, så ingen summa och inget finansieringsgap ändras — antalet publicerade löften går från 443 till 442.

Varför: Vi räknar konkreta åtaganden om framtida politik. En mening som börjar med ett villkor och slutar i en förväntad effekt lovar ingen åtgärd, och att låta den stå som ett eget löfte får partiet att se ut att ha lovat mer än det gjort. Samma grund som de citat i dåtid som dragits tillbaka tidigare: beskriver citatet en följd i stället för en utfästelse är det inget vallöfte.

Vad: Löftets uträkning bar en signaturrad på slutet som följt med in från kommentaren där beloppet sattes för hand. Den är borttagen. Grunden för beloppet stod som nyhetsmedier fast siffran är satt av den som granskade löftet; den säger nu att beloppet är satt för hand vid granskningen. Beloppet självt är oförändrat, noll kronor. Samtidigt städades sex poster ur granskningskön vars löften redan var publicerade — besluten fattades i juli och verkställdes, men posterna låg kvar.

Varför: Uträkningen visas publikt och ska bara innehålla resonemanget bakom beloppet. Grunden är det fält som talar om för läsaren hur förankrad en siffra är, och att kalla en siffra satt vid granskningen för nyhetsmedier säger fel sak om var den kommer ifrån. De kvarglömda kö-posterna kunde godkännas en gång till, och då hade samma löfte stått två gånger på sajten och räknats två gånger i summan.

Vad: De fyra löftena var sammanlänkade som en och samma politik och bar därför samma belopp, 7 500 miljoner kronor per år, byggt på en nivå hämtad ur ett av dem. Länkningen är upplöst. Centerpartiets löfte vilar nu på partiets egen nivå (50 000 kronor direkt vid köp) och står kvar på 7 500 miljoner. Miljöpartiets vilar på partiets egna nivåer (upp till 60 000 kronor i bonus, leasingstöd ned till 1 500 kronor i månaden) och är höjt till 8 500 miljoner. Två av löftena var dubbletter inom sitt eget parti och är tillbakadragna: en post hos vardera partiet, och Miljöpartiets innehåll ryms nu i det kvarstående löftets citat.

Varför: Att räkna samma politik en gång gäller när flera partier lovar samma sak. Här var partiernas premier inte samma sak — Miljöpartiets tak ligger högre och innehåller ett utskrivet leasingstöd — och att lägga dem på samma belopp dolde en verklig skillnad mellan partierna. Två av löftena var dessutom samma parti som upprepade sig, vilket är en dubblett och inte ett delat löfte. Miljöpartiets belopp stod dessutom märkt som partiets egen siffra fast det byggde på Centerpartiets nivå.

Vad: De fyra tidigare krönikorna visas inte längre på sajten. De finns kvar i sin helhet i projektets data på GitHub och går att läsa där. I stället publiceras en uppstartskrönika som beskriver läget i dag. Ingen av de gamla krönikorna har skrivits om — de är arkiverade, inte rättade.

Varför: Krönikorna byggde på rikssummor mellan 8,8 och 13 miljoner miljoner kronor. Efter att alla nio ämnen räknats om från grunden under juli 2026 är summan 2,5 miljoner miljoner. Skillnaden beror inte på att partierna ändrat sin politik utan på att beloppen tidigare vilade på fel grund. Regeln att en krönika är en ögonblicksbild och aldrig skrivs om finns för att förhindra tyst revidering i efterhand — inte för att tvinga fram publicering av siffror vi vet är fel. Att arkivera dem öppet och skriva ut var de finns håller samma princip: ingenting döljs, och ingen text har ändrats. Mänskligt beslut 2026-07-28.

Vad: Nio löften ändrades. Tre belopp rättades till vad uträkningen i samma fält angav. Vänsterpartiets löfte om särskilt ömmande omständigheter grupplänkades med Centerpartiets och Miljöpartiets löften om samma lagändring och fick samma belopp som dem. Moderaternas löfte om ett nytt betygssystem nollades eftersom citatet självt säger att regeringen redan infört det från höstterminen 2028. Tre citat drogs tillbaka: de beskriver att bottentrålning redan förbjudits, att Sverige redan gått med i Nato och fördubblat försvarsanslaget, och att försvaret redan är starkare.

Varför: Alla nio hittades av en ny sökning som körs med ett kommando i stället för att letas manuellt. Den letar efter tre fel som återkom i varje session under omräkningen: belopp som inte stämmer med sin egen uträkning, löften som hör hemma i en befintlig grupp men ligger utanför den, och citat som beskriver genomförd politik utan att lova något om framtiden. Det som hindrar återfall är att sökningen kan köras när som helst och att uträkningen är offentlig på varje löftessida.

Vad: Sju löften räknades om. Liberalernas löfte om en storsatsning på synliga poliser lades i den grupp där Moderaternas och Sverigedemokraternas löften om fler poliser redan låg, och fick samma belopp som dem. Två löften om avskaffad mängdrabatt vilar nu på samma uträkning, byggd på antalet extra anstaltsdygn. Fyra belopp rättades till vad uträkningen i samma fält faktiskt kom fram till. Löftet om sanktioner mot bidrag, som varit märkt för omräkning, har fått ett lägre belopp och en uträkning som skriver ut att det saknas erfarenhet av vad sådana sanktioner sparar.

Varför: Det här är fjärde gången i rad som ett löfte visar sig höra hemma i en befintlig grupp men ligga utanför den, och varje gång har det betytt att samma politik prissatts olika hos olika partier. Felet syns inte när man går igenom ett ämne löfte för löfte, utan bara när man söker på själva åtgärden i hela datat. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att två löften om samma sak går att jämföra sida vid sida.

Vad: Sex löften räknades om. De två löftena om att återställa enprocentsmålet för biståndet vilar nu på den faktiska biståndsramen — 53 miljarder kronor per år, omkring 0,67 procent av bruttonationalinkomsten — i stället för på ett antagande om 0,7-0,8 procent och en föråldrad inkomstsiffra. Samtidigt räknas de som en gradvis upptrappning, vilket löftena själva säger. Miljöpartiets löfte om ett rikstäckande kollektivtrafikkort fick den öppna uträkning det saknade, byggd på partiets egna priser. Tre kulturbelopp rättades till vad uträkningen i samma fält angav.

Varför: Biståndslöftena visar varför ett belopp som ser rimligt ut ändå kan vila på fel grund: två fel drog åt olika håll och tog nästan ut varandra. Underlaget var för högt räknat och tidsperioden för kort, och slutsumman blev därför nästan rätt av en slump. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att både basåret och tidsperioden går att granska var för sig i stället för bara slutsumman.

Vad: Sexton löften räknades om. Sex löften om ny kärnkraft prissätts nu på vad statens stöd faktiskt kostar under mandatperioden: stödet är lån som ska betalas tillbaka, prissäkringen börjar först när en reaktor är i drift, och modellen är redan beslutad lag. Två breda klimatuppräkningar nollades eftersom partiets konkreta klimatlöften redan är prissatta. Fyra löften om stöd för att byta till elbil vilar nu på den enda nivå något av dem anger, 50 000 kronor per bil, och ett av dem låg prissatt både i gruppen och utanför den så att samma stöd räknades två gånger. Ett löfte om lägre skatter prissatte även de skatter som ska förbli oförändrade.

Varför: Två fel går igen. Det ena är att ett stöd räknades brutto när det i själva verket är en växling eller ett lån — pengar som flyttas eller betalas tillbaka är ingen ny kostnad för staten. Det andra är att en investering som byggs under femton år räknades som om den belastade mandatperiodens fyra år. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att den som läser kan se vilken tidsperiod och vilket nettobelopp som räknats.

Vad: Nio löften räknades om. Kristdemokraternas löfte om mindre klasser lades i den grupp där de andra partiernas löften om samma sak redan låg, och fick samma belopp som dem. Liberalernas löfte om statligt huvudmannaskap för skolan prissätts nu på omställningen i stället för på en utjämning som löftet inte lovar. Moderaternas löfte om fler utbildningsplatser fick en öppen uträkning som det saknade, byggd på statens egen kostnad per plats. Miljöpartiets löfte om ersättning till skolor nollades eftersom det lovar ett utredningsuppdrag. Två löften om spetsutbildning ankrade i varandra och vilar nu på vad extra lärartid kostar. Tre belopp rättades till vad uträkningen i samma fält faktiskt kom fram till.

Varför: Två fel gick igen. Det ena är att ett mål eller en utbyggnad räknades som om den gällde från första dagen, fast löftet inte säger vilket år den ska vara klar — då blir kostnaden för mandatperioden fyra gånger slutnivån i stället för genomsnittet av upptrappningen. Det andra är att uträkningar lånade sin nivå från ett annat löfte som i sin tur lånade tillbaka, så att ingen av dem vilade på något utanför sig själv. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att ett cirkelresonemang eller ett saknat årtal går att se.

Vad: Tolv löften räknades om och ett drogs tillbaka. Sex belopp stämde inte med uträkningen i sitt eget fält och rättades till vad uträkningen faktiskt kom fram till — fyra uppåt och två nedåt. Centerpartiets och Miljöpartiets tillägg till ensamstående föräldrar vilar nu på samma grund: det finska ensamförsörjartillägget, som Centerpartiets löfte självt hänvisar till. Tre par av löften där samma parti lovar samma sak två gånger grupplänkades, så att åtgärden räknas en gång. Matlyftet i äldreomsorgen räknades om netto, eftersom maten redan betalas av kommunerna och av den äldre själv. Det tillbakadragna citatet beskriver pengar som redan avsatts i vårbudgeten 2026.

Varför: Genomgången av belopp mot uträkning har missat den här sortens fel förut: beloppsfältet och uträkningen i samma löfte sa olika saker, ibland tre till fem gånger isär. Felen går åt båda hållen, så det räcker inte att leta efter belopp som ser för höga ut. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att den som läser kan jämföra summan i texten med beloppet bredvid.

Vad: Sjutton löften räknades om. Fem nollades: de räknar upp flera politikområden eller sammanfattar partiets egna löften, som redan är prissatta var för sig. Två löften om en satsning på äldreomsorgen grupplänkades, eftersom det är samma politik utan angiven nivå hos två partier. Alla löften om höjt barnbidrag vilar nu på samma grund: Försäkringskassans utbetalningsstatistik för antalet barn, och för de löften som inte anger någon nivå den senaste faktiska höjningen av barnbidraget. Fyra belopp sattes på en siffra som partiet eller en myndighet själv angett i stället för på en efterhandsberäkning, och ett belopp som låg långt utanför sin egen uträkning rättades.

Varför: Ämnet prissatte samma sorts löfte olika beroende på vilket parti som gav det. Löften som pekar ut en riktning utan att ange någon nivå stod på noll hos några partier och på tiotals miljarder hos andra, och nivåerna var i flera fall hämtade från ett annat partis konkreta löfte utan att det stod utskrivet. Nu prissätts ett löfte utan angiven nivå på vad samma åtgärd senast faktiskt kostade, och det står i uträkningen vilken del som är partiets siffra och vilken som är vår. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att ett antagande som inte står i löftet går att se.

Vad: Femton löften räknades om och tre drogs tillbaka. Fem löften nollades eftersom de är uppräkningar utan angiven nivå eller sammanfattningar av partiets egna löften, som redan är prissatta. Fyra nya grupplänkningar gjordes: Moderaternas och Sverigedemokraternas löften om att ingen ska betala mer än hälften i marginalskatt, Liberalernas tre löften om skattefritt sparande, Liberalernas löfte om hälften kvar av löneökningen, och Moderaternas andra löfte om sänkt skatt för familjer. Matmomsen sattes på regeringens egen siffra, och tre belopp rättades där uträkningen sa något annat än beloppsfältet eller där en engångskostnad räknades fyra gånger.

Varför: Samma sorts fel som i tidigare sessioner: belopp som inte stämde med sin egen uträkning, engångskostnader som räknades varje år, en ny skatt som låg som en utgift i stället för som en intäkt, och samma politik prissatt flera gånger hos samma parti. De tre tillbakadragna citaten beskriver politik som redan är genomförd och innehåller inget åtagande om framtiden — samma grund som två tidigare tillbakadragna citat.

Vad: Tolv löften räknades om. Löftena om Natos mål på fem procent av BNP gick från 190 000 till 50 000 miljoner kronor per år, Centerpartiets stöd till Ukraina från 62 870 till 25 000 och Socialdemokraternas upprustning från 60 000 till 25 000. Moderaternas löfte om fortsatt stöd till Ukraina nollades, och gåvan av Gripenplan ändrades från en årlig utgift till en engångskostnad. Ett belopp om beredskapsapotek rättades från 600 till 300 miljoner, eftersom uträkningen redan angav 300. Två nya grupplänkningar gjordes.

Varför: Uträkningarna utgick från att försvarsanslagen ligger på omkring 120 miljarder kronor per år, alltså två procent av BNP. De är 175 miljarder 2026, vilket motsvarar 2,8 procent, och beslutade planer tar dem till 3,1 procent från 2028. Skillnaden mot det som redan är beslutat är mindre än skillnaden mot den gamla siffran. Samma sak gällde stödet till Ukraina, som redan har en beslutad ram på 40 miljarder kronor per år. Dessutom räknades slutnivån för ett mål som nås 2030 som om den gällde varje år i mandatperioden.

Vad: Sjutton löften räknades om. Miljöpartiets kortare arbetsvecka gick från 150 000 till 30 000 miljoner kronor per år, Centerpartiets skattereform från 105 000 till 78 000, Liberalernas två löften om statlig inkomstskatt från 40 000 till 4 500, och Moderaternas löfte om skattesänkningarna i budgeten för 2026 nollades. Centerpartiets skattereform låg i två grupper och räknades därmed två gånger; de är nu en enda. Tre nya grupplänkningar gjordes, så att samma politik räknas en gång.

Varför: Beloppen vilade på antaganden som inte gick att belägga eller följa. Kortare arbetsvecka prissattes som om staten kompenserade alla löntagare för utebliven lön, vilket löftet inte säger något om — staten betalar för sina egna anställda, resten är en kostnad för andra arbetsgivare. Moderaternas belopp byggde på skattesänkningar som riksdagen redan beslutat och som därför inte är någon ny kostnad. Liberalernas belopp låg högre än vad partiet självt uppger att hela reformen kostar. Där en officiell siffra finns vilar beloppet nu på den.

Vad: Beloppen räknades om: från 10 000 till 4 600 miljoner kronor per år för Sverigedemokraternas två löften och Vänsterpartiets, och från 20 000 till 7 000 miljoner för Miljöpartiets. Miljöpartiets löfte länkades ihop med de övriga, så att samma politik räknas en gång i rikssumman. Tillsammans väger de fyra löftena därmed 28 000 i stället för 120 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: De gamla beloppen vilade på tre olika och sinsemellan oförenliga bilder av hur stor vuxentandvården är: 14,7, 25 respektive 45 miljarder kronor per år. Rätt storlek är 24,7 miljarder för 2024 enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Framför allt fanns det inget skäl att gissa: regeringens proposition om ett förstärkt högkostnadsskydd prissätter både den etapp som redan gäller dem som fyllt 67 och en fullt utbyggd reform för alla vuxna — alltså precis det partierna lovar.

Vad: Alla äldre kostnadsestimat har körts genom samma uträkningssteg en gång till, för att var och en ska kunna se hur beloppet räknats fram. Där den nya uträkningen pekade åt ett annat håll har en människa avgjort varje löfte. I den här omgången ändrades fyrtio belopp till 0 kronor. Sexton av dem är löften som räknar upp flera politikområden i ett svep utan att ange nivå för något av dem — de konkreta åtagandena finns redan på partiets egna specifika löften, så det tidigare beloppet räknade samma politik två gånger. Tjugofyra är löften som hålls av en regel- eller lagändring, eller av att en nuvarande regel behålls; statens direkta kostnad för det är försumbar. Sammanlagt sjunker summan för mandatperioden med drygt 1 000 miljarder kronor. Varje berört löfte har fått en egen anteckning om vad som ändrats, och uträkningen bakom nollan står nu öppet på löftets sida.

Varför: Ett belopp ska prissätta åtgärden som lovas — inte politikens följder i samhället, och inte samma politik två gånger. Noll betyder alltså inte att ett löfte saknar betydelse eller är gratis: för de breda löftena ligger kostnaden på partiets specifika löften i stället, och för regeländringarna är det just poängen att de går att genomföra utan att staten betalar. Nio löften som den nya uträkningen ville nolla lämnades med flit oförändrade: straffskärpningar, kriminaliseringar och krav med verklig administration har redan prövats av en människa och bedömts kosta pengar på riktigt. Ett maskinförslag får inte tyst riva upp ett beslut som redan fattats.

Vad: Två ändringar i den fortsatta genomgången av kostnadsuppskattningarna. Miljöpartiets löfte om "en bred skattereform för sänkta utsläpp och ökad jämlikhet" har ändrats från 5 000 miljoner kronor per år i minskade skatteintäkter till 0 kronor. Sverigedemokraternas löfte om ny kärnkraft räknas nu ihop med Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas löften om samma sak, så att politiken räknas en gång i stället för fyra. Summan för mandatperioden sjunker med 60 000 miljoner kronor. I samma omgång blev uträkningarna offentliga bakom tre belopp som står kvar oförändrade: Moderaternas reglering av lärares undervisningsskyldighet, Kristdemokraternas kärnkraftslöfte och Sverigedemokraternas löfte om permanent nedsatt matmoms.

Varför: En siffra ska spegla vad partiet faktiskt lovat. Miljöpartiets formulering säger varken vilka skatter som ändras eller åt vilket håll pengarna går — den tidigare siffran var vår gissning, inte partiets åtagande, och då är noll det ärliga svaret. Lovar flera partier samma sak ska den politiken kosta lika mycket och räknas en gång; Sverigedemokraternas kärnkraftsbelopp var redan detsamma som de andras men räknades separat, vilket blåste upp totalen. De tre belopp som står kvar prövades var för sig: en omräkning ville nolla dem, men en reglering som kräver fler lärare, en kärnkraftssatsning som tre andra partier får betala för, och en momsnedsättning som i dag är tidsbegränsad kostar alla pengar på riktigt.

Vad: Alla fem löftena om ny kärnkraft räknas nu som ett och samma löfte och vilar på samma öppet redovisade uträkning. Moderaternas löfte om att staten ska bära risken för ny kärnkraft har ändrats från 20 000 till 10 000 miljoner kronor per år: det beskriver hur staten ska finansiera samma reaktorer som partiets andra kärnkraftslöfte redan prissätter, så Moderaterna räknades två gånger för samma satsning. Löftets egen uträkning landade dessutom på omkring 6 000 miljoner kronor per år, inte 20 000. Summan för mandatperioden sjunker med 80 000 miljoner kronor, och Moderaternas egen summa med lika mycket. Övriga fyra löften behåller sina belopp men har fått uträkningen omskriven så att alla vilar på samma grund.

Varför: Lovar flera partier samma sak ska politiken kosta lika mycket och räknas en gång — annars ser en gemensam satsning dyrare ut ju fler partier som nämner den. Detsamma gäller inom ett parti: två löften om samma reaktorer är en satsning, inte två. Uträkningen som nu står på alla fem sidorna visar antagandena rakt av: två reaktorer för 100–150 miljarder kronor, statens andel utslagen över byggtiden. Att ett belopp motsades av sin egen uträkning var i sig ett skäl att se över det.

Vad: Krönikorna står kvar ord för ord som de skrevs — en krönika är en ögonblicksbild av sin vecka och räknas aldrig om i efterhand. Däremot visar varje krönikesida nu en ruta, "Då och nu", som ställer veckans totalsumma och finansieringsgap bredvid dagens. Krönikan för vecka 29 har dessutom fått en rättelsenot: två av löftena som nämns i texten har dragits tillbaka som dubbletter, men politiken står kvar under de först inlagda posterna.

Varför: Efter den stora genomgången av kostnadsuppskattningarna skiljer sig de äldre krönikornas siffror tydligt från dagens. Att skriva om dem i efterhand vore att ändra historien; att låta dem stå utan förklaring vore att lämna siffror som inte längre gäller. Rutan löser båda: läsaren ser vad som stod då, vad som gäller nu och varför de skiljer sig — och den gör det automatiskt för alla framtida krönikor, så samma fråga inte återkommer varje gång ett estimat ses över.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor: Liberalernas löfte om att fasa ut vinstintresset ur skolan från 1 000 miljoner kronor per år (spann 400–2 500) och Centerpartiets löfte om stoppat vinstuttag för kvalitetsbristande välfärdsföretag från 20 miljoner kronor per år (spann 0–100). Båda löftena hålls genom lagändringen eller skärpningen, vars direkta kostnad är försumbar. Det första är sakligt samma politik som Miljöpartiets löfte i samma grupp och som Socialdemokraternas och Vänsterpartiets redan nollade löften; det andra gällde en osäker tillsynskostnad som inte längre bedöms trovärdig att prissätta.

Varför: Del av den löpande genomgången av de avvikelser som den nya efterhandsberäkningen flaggade (se posten om systematisk kvalitetshöjning nedan). Samma sakpolitik ska prissättas lika oavsett parti, och en osäker följdkostnad ska inte anges som en exakt siffra.

Vad: Kostnadstypen rättad på åtta löften där fältet inte matchade den egna kostnadsnoten. Ny fjärde kostnadstyp infördes: intäktsökning (t.ex. en ny eller höjd skatt som GER staten mer pengar) - tidigare fanns bara utgift, intäktsminskning och besparing, så ett löfte om en förmögenhetsskatt hade typen intäktsminskning trots att noten själv sa 'Detta är en INTÄKT, inte kostnad'. Samma fel fanns på löftena om ökade skatteintäkter och om höjd skatt på elproduktion — alla tre rättade till intäktsökning. Fyra löften beskrev i sina noter en besparing (minskade kostnader) men var typade intäktsminskning - rättade till besparing. Ett löfte beskrev ökade statliga transfereringar (en utgift) men var typat intäktsminskning - rättat till utgift. Inget belopp ändrades: sju av åtta stod redan på 0 kronor, och det åttonde behöll sina 1 200 miljoner kronor per år.

Varför: Feltypningen upptäcktes vid granskningen av de avvikelser som den nya efterhandsberäkningen flaggade. Typen avgör hur ett löfte bokförs i sajtens totaler och vilken klarspråksetikett läsaren ser - en skattehöjning som visas som 'minskad inkomst för staten' är missvisande även om beloppet råkar vara 0 kronor i dag. Kostnadstypssystemet saknade helt enkelt en bucket för löften som ökar statens intäkter.

Vad: De löften där den omräknade uträkningen pekade på ett annat belopp än det publicerade granskas för hand, ett i taget, och beloppet justeras där det finns skäl. Justerade hittills: Miljöpartiets miljardärsskatt — intäkten satt från 0 till 800 miljoner kronor per år (spann 300–1 800); bruttobasen sänks kraftigt eftersom en skatt riktad mot just de allra rikaste driver kapitalflykt och skatteplanering, så den realiserade intäkten blir en bråkdel av bruttot. Miljöpartiets handlingsplan för fossilfri gödsel — nollat från 500 miljoner kronor per år; det gamla beloppet prissatte hela sakmålet, men löftet är bara att ta fram en handlingsplan, vars direkta kostnad är försumbar. Moderaternas löfte om att avreglera strandskyddet — nollat från 500 miljoner kronor (engång); löftet hålls av själva lagändringen och det gamla beloppet prissatte spekulativa följder. Centerpartiets löfte om rätt till aktiv dödshjälp — nollat från 120 miljoner kronor per år; det konkreta löftet är att tillsätta en utredning, vars direkta kostnad är försumbar (det gamla beloppet prissatte dessutom en tänkt framtida reform per år). Vänsterpartiets löfte om att höja bostadsbidraget — sänkt från 10 000 till 1 000 miljoner kronor per år (spann 500–2 000); det gamla beloppet var en rund gissning som mer än dubblat hela bostadsbidragsbudgeten (~4,5 mdkr/år), det nya vilar på faktisk budget och en måttlig höjning. Centerpartiets beredskapspeng till kommuner och regioner — sänkt från 2 000 till 250 miljoner kronor per år (spann 100–500), harmoniserat med Miljöpartiets näraliggande löfte om mer medel till krisberedskap, 200 mkr/år; det gamla beloppet var en 10× outlier utan grannkontroll. Centerpartiets skattereform — avskaffat jobbskatteavdrag och en skattefri grundlön i stället — samlades i en grupp: fyra löften beskrev samma reform på fyra sätt och prissattes tidigare var för sig. Reformens nettoeffekt räknas nu en gång, på löftet om 45 miljarder i ökade skatteintäkter, satt till partiets egen siffra +45 000 miljoner kronor per år (spann 25 000–55 000); de tre övriga formuleringarna sattes till 0 för att undvika dubbelräkning, och två av dem stod tidigare på 15 000 vardera. Liberalernas maxtak för barngrupper i förskolan — sänkt från 5 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 1 500–6 000); det gamla beloppet antog +20 000 anställda i ambitiösaste laget, en efterhandsberäkning på 800 avvisades som för låg för förskolans personalintensitet. Liberalernas löfte om betald ledighet för föräldrar vid skolaktiviteter — sänkt från 2 000 till 350 miljoner kronor per år (spann 150–700); det gamla beloppet saknade utnyttjandegrad och antog i praktiken 100 % uttag, det nya lägger till en realistisk utnyttjandegrad (20–40 %). Miljöpartiets löfte om att fasa ut bensin- och dieselbilar via skärpt fordonsskatt — nollat från 350 miljoner kronor per år; en skatt byggd för att avskaffa sitt eget underlag ger fiskala effekter som tar ut varandra (mer intäkt kortsiktigt, krympande underlag på sikt), och en efterhandsberäkning på 2 000 i intäkt avvisades. Samma grund som övriga utfasnings-/regleringslöften. Centerpartiets löfte om att stärka landsbygderna med bättre vård, skola och infrastruktur — nollat från 10 000 miljoner kronor per år; ett brett inriktningslöfte utan konkret åtgärd eller belopp, där verkliga satsningar dessutom fångas av C:s mer specifika löften. Centerpartiets löfte om utbyggd primärvård och kortade vårdköer — sänkt från 10 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 1 000–6 000); basen lagd i mitten av historiska primärvårdssatsningar (~2–6 mdkr/år) då löftet omfattar både utbyggnad och kökortning. Centerpartiets obligatoriska svenskundervisning — höjt från 500 till 2 500 miljoner kronor per år (spann 1 000–6 000); det gamla beloppet undersköt skalan, en per-elev-uträkning för ett obligatoriskt program (110 000–220 000 elever × 80–200 extra timmar/år) landar i miljardklass. Centerpartiets löfte om permanent snabbare lagföring i hela landet — sänkt från 500 till 100 miljoner kronor per år (spann 50–200); det gamla beloppet var ett fallback-värde efter ett misslyckat automatiskt kostnadsanrop, det nya vilar på en bemanningsberäkning (~100–200 årsarbetskrafter i rättskedjan). Socialdemokraternas sammanfattande plånbokslöfte om löner, barnbidrag, mediciner, pensioner och karensavdrag — nollat från 5 000 miljoner kronor per år; en sammanfattande uppräkning vars komponenter redan är prissatta på partiets egna löften om barnbidrag och mediciner, om pensionen och om karensavdraget, så att prissätta sammanfattningen skulle dubbelräkna (en efterhandsberäkning på 23 000 avvisades av samma skäl). Centerpartiets löfte om hormonpreparat vid klimakteriet i högkostnadsskyddet — sänkt från 460 till 100 miljoner kronor per år (spann 50–200); det gamla beloppet räknade närmare full preparatkostnad, det nya fångar att staten inom högkostnadsskyddet bara betalar den subventionerade delen ovanför patientens egenavgift. Liberalernas maxtak på 20 elever per klass — höjt från 600 till 2 700 miljoner kronor per år (spann 1 500–4 500); det gamla beloppet prissatte bara lågstadiefasen, det nya prissätter full utbyggnad i hela grundskolan för konsekvens med maxtaket för barngrupper i förskolan, som också prissattes på slutmålet. Socialdemokraternas löfte om att sluta slösa skattepengar på friskolevinster — nollat från 15 000 miljoner kronor per år; samma vinstförbudspolitik som partiets egna löften om att förbjuda vinstuttag ur skolan och om vinstförbud i skola och förskola (båda redan 0) och som den nollade gruppen över partigränserna, där vinsten som återtas är en spekulativ följd av lagändringen och inte en direkt kostnad. Centerpartiets elevlag om rätt till stöd utan diagnoskrav — höjt från 1 000 till 2 000 miljoner kronor per år (spann 1 000–4 000); mittläge, slopat diagnoskrav breddar stödet men en efterhandsberäkning på 4 200 antog en för dramatisk expansion. Vänsterpartiets Sverigepriser på el — nollat från 10 000 miljoner kronor per år; en marknads-/regleringsåtgärd där prissänkningen är en överföring från producenter till konsumenter, inte en statlig utgift (en efterhandsberäkning på 40 000 som prissatte hela konsumentnyttan avvisades). Centerpartiets löfte om fast läkarkontakt för alla — sänkt från 12 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 2 000–5 000), harmoniserat med grannlöftena i gruppen för fast läkarkontakt — Socialdemokraternas löfte på 3 000 och Liberalernas löfte om fler allmänläkare — som gäller samma sak; det gamla beloppet var fyra gånger grannlöftenas. Moderaternas löfte om sänkta avgifter för förskola och fritids — sänkt från 3 000 till 800 miljoner kronor per år (spann 400–1 500); det gamla beloppet antog en hög snittavgift och stor sänkning, det nya justerar för maxtaxa och syskonrabatt (som gör faktiska avgifter mycket lägre). Centerpartiets snabbspår för brott mot småföretagare — sänkt från 500 till 150 miljoner kronor per år (spann 50–400); det gamla beloppet var en lös uppskattning, det nya vilar på en bemanningsberäkning (~35–105 specialiserade personer i rättskedjan), i linje med det snarlika löftet om snabbare lagföring. Centerpartiets nationella satsning på idrottsanläggningar och aktivitetsytor — sänkt från 1 000 till 400 miljoner kronor per år (spann 200–700) efter kontroll av C:s manifest; satsningen är renoveringslett och C:s hela civilsamhälles-storsatsning på 1 miljard täcker föreningsliv, idrott och folkbildning tillsammans, så anläggningsdelen är bara en skiva och det gamla beloppet överskattade. Centerpartiets löfte om bättre studiero och stöd mot utslagning i skolan — nollat från 12 000 miljoner kronor per år; ett brett inriktningslöfte vars prissättbara delar redan är partiets egna löften om fler lärare och om rätt till stöd utan diagnoskrav, medan resten (mindre klasser, yrkesutbildning) är vaga önskningar utan konkret åtagande. Centerpartiets löfte om starkare allianser, stöd till Ukraina och ett stärkt totalförsvar — nollat från 15 000 miljoner kronor per år; en vag sammanfattning vars tunga delar redan är konkret prissatta på partiets egna löften om Ukraina och om totalförsvaret, så att prissätta sammanfattningen skulle dubbelräkna. Centerpartiets löfte om fler synliga poliser och en fungerande rättskedja — nollat från 5 000 miljoner kronor per år; en vag sammanfattning vars konkreta delar redan är partiets egna löften om rättskedjan, den kriminella ekonomin, brottsoffren och barnen, medan 'fler synliga poliser' är en vag riktning utan siffra.

Varför: Detta är hand-granskningen som den samlade posten om systematisk kvalitetshöjning hänvisar till. Justeringarna samlas här i en post i stället för en per löfte — det är en fortsättning på kvalitetshöjningen, inte enskilda felrättelser. Varje löfte har dessutom en egen ändringsnot på sin sida.

Vad: Två socialdemokratiska löften har dragits tillbaka som dubbletter. Det ena, ett plånbokslöfte på 25 000 miljoner kronor per år, hade ordagrant identiskt citat och samma källadress som partiets kvarstående plånbokslöfte och var alltså samma löfte hämtat två gånger. Det andra, om att ta bort karensen, 8 000 miljoner kronor per år, var en dubblett inom partiet av löftet om att ta bort karensavdraget, som redan företräder partiet i den delade gruppen för slopad karens. Originalen står kvar; dubbletterna räknas inte längre i totalen.

Varför: Samma parti ska inte räknas två gånger för samma löfte. De två dubbletterna dubbelräknade tillsammans cirka 33 000 miljoner kronor per år i Socialdemokraternas fläsk. Upptäcktes under den manuella genomgången av avvikande kostnadsuppskattningar.

Vad: Till skillnad från de nollställda förbudslöftena bedömdes dessa ha en verklig, återkommande kostnad (fler fängelseår), så beloppen behölls men sågs över. Moderaternas löfte om att skärpa straffen i allmänhet reviderat från 5 000 till 1 800 miljoner kronor per år, jämfört med summan av övriga partiers konkreta straffskärpningsförslag. Moderaternas löfte om att avskaffa mängdrabatten höjt från 500 till 1 500 miljoner kronor per år för att vila på samma grund som Liberalernas motsvarande löfte. Centerpartiets löfte om dubbla straff för barnrekrytering sänkt från 500 till 80 miljoner kronor per år, i linje med partiets näraliggande löfte om samma sak. För Moderaternas löfte om kriminalisering av ekonomiskt och psykiskt våld och Sverigedemokraternas om olagligt gängmedlemskap behölls beloppen men metodnoterna förtydligades om osäkerheten.

Varför: Genomgång av lagstiftningsrelaterade löften efter rättelsen av Miljöpartiets löfte om marknadsskolan. Straffskärpningar prissätts även fortsatt, eftersom fler fängelseår är en faktisk statsutgift — men estimaten sågs över för konsekvens: samma åtgärd ska vila på samma grund oavsett parti, och en vag helhet ska inte prissättas högre än summan av de konkreta förslag som faktiskt finns. Där en siffra inte kunde grundas bättre förtydligades osäkerheten i metodnoten i stället.

Vad: Genomgång av krav-/regleringslöften. Till skillnad från förbuden har dessa oftast en verklig kostnad (administration, fler utvisningar, mottagande), så beloppen nollades inte utan sågs över. Moderaternas löfte om bidragstak och heltidskrav ändrat från 500 till 150 miljoner kronor per år: ett bidragstak sänker snarare utgifterna medan kravet kostar administration, så en försiktig administrationskostnad ersätter den tidigare halvmiljarden i utgift. Moderaternas löfte om ett kvalificeringssystem till socialförsäkringen ändrat från 500 till 200 miljoner kronor per år på samma grund. Socialdemokraternas löfte om tvingande regler för subsidiärt skyddsbehövande behöll basbeloppet 800 men fick sitt orimligt breda spann (100–4 000) stramat till 400–1 600. För Moderaternas löfte om vandelskrav behölls beloppet men metodnoten förtydligades om att kostnaden avser den verkliga följden (fler utvisningar).

Varför: Fortsättning på översynen av lagstiftningsrelaterade löften. Krav och regleringar prissätts efter sin verkliga kostnad, men där ett belopp pekade åt fel håll — en 'utgift' för en åtgärd som snarare sänker utgifter — eller vilade på ett meningslöst brett spann, rättades det. Hellre en försiktig, ärligt motiverad siffra än en schablon som ser mer exakt ut än den är.

Vad: Socialdemokraternas löfte om att ta bort karensavdraget: kostnaden harmoniserad från 5 500 till 5 000 miljoner kronor per år, samma belopp som övriga löften om slopad karens, bland andra Miljöpartiets. Miljöpartiets bredare löfte lyftes ut ur den gemensamma karensgruppen eftersom det är ett bredare löfte (slopad karensdag + kortare arbetstid) och fick en not om att karensdags-delen i sak överlappar slopat karensavdrag — beloppen är alltså inte helt additiva.

Varför: Samma politik hos olika partier ska prissättas lika och räknas en gång (delat löfte). En genomgång av karensgruppen visade att ett löfte hade avvikande belopp och att ett paketlöfte (med kortare arbetstid) representerade hela gruppen i totalen. Rättat för konsekvens, med öppen not om den kvarvarande delöverlappen.

Vad: Sättet vi uppskattar kostnader på har förbättrats. Nya uppskattningar jämförs nu med liknande, redan publicerade löften så att samma politik hamnar i samma storleksordning, och varje uppskattning får en stegvis, öppet redovisad uträkning. För äldre uppskattningar har uträkningen räknats om i efterhand och lagts till där den nya beräkningen bekräftar det tidigare beloppet. Där beräkningen pekade på ett annat belopp ändrades ingenting automatiskt — de löftena ses över för hand. Uträkningar som lagts till i efterhand är märkta som rekonstruerade.

Varför: Tidigare sparades aldrig uträkningen bakom en uppskattning, och uppskattningar för snarlik politik kunde skilja sig åt utan skäl. Nu finns både spårbarhet och konsekvens. Denna post samlar hela kvalitetshöjningen i en enda rättelse i stället för en per löfte — det är en förbättring av rutinen, inte en enskild felrättning.

Vad: Kostnadsestimatet ändrat från 20 miljarder kronor (spann 5–60 miljarder, engång) till 0 kronor. Det som håller löftet är själva lagändringen, och dess direkta kostnad är försumbar. De följdkostnader ett tidigare estimat försökte fånga har visat sig för svåra och osäkra att överblicka; hellre en ärlig nolla för själva åtgärden än en spekulativ miljardsiffra som ser ut att vara en helhetskostnad.

Varför: Det tidigare beloppet blandade ihop kostnaden för att hålla löftet (lagändringen) med de svåröverskådliga följderna av reformen. Regeln framåt: när ett löfte hålls genom en lagändring vars direkta kostnad är försumbar och följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet, prissätts åtgärden själv och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — och det framgår av metodnoten.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor för samtliga nio löften (tidigare belopp per år om inget annat anges: vapenexporten 600 mkr, industritrålningen 300 mkr, kusttrålningen 100 mkr engång, industrifisket 80 mkr, bottentrålningen 200 mkr, havsmiljölagen 150 mkr, de två PFAS-förbuden 30 mkr vardera och tillståndsplikten för uthyrning 200 mkr). Alla är löften som hålls av ett förbud, en lag eller en reglering vars direkta kostnad är försumbar. De tidigare beloppen var gissade följder — kompensationer, tillsyn, administration eller uteblivna intäkter. För vapenexporten avsåg siffran dessutom industrins uteblivna exportintäkter, inte en kostnad för staten.

Varför: Samma grund som rättelsen av Miljöpartiets löfte om marknadsskolan: siffran prissatte svåröverskådliga följder av en lagändring i stället för själva åtgärden. När följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet prissätts åtgärden själv (försumbar) och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — det framgår nu av varje löftes metodnot.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor: Vänsterpartiets löfte om att stoppa vinsterna i välfärden från 2 miljarder kronor per år (spann 0,5–8 miljarder) och Socialdemokraternas om vinstförbud i skola och förskola från 400 miljoner kronor per år (spann 100–800 miljoner). Båda löftena hålls av själva lagändringen, vars direkta kostnad är försumbar. De tidigare beloppen var gissningar om uteblivna bolagsskatteintäkter och omställningskostnader — följder som visat sig för svåra och osäkra att överblicka.

Varför: Samma fel som i rättelsen av Miljöpartiets löfte om marknadsskolan: beloppet blandade ihop kostnaden för att hålla löftet (lagändringen) med de svåröverskådliga följderna av att avveckla vinst i välfärden. Regeln framåt: när ett löfte hålls genom en lagändring vars direkta kostnad är försumbar och följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet, prissätts åtgärden själv och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — och det framgår av metodnoten.

Vad: Fyra arkivlänkar togs bort eftersom arkivkopiorna var äldre än sidinnehållet och inte innehöll citatet. Beskeden och källänkarna står kvar; nya arkivkopior sätts så snart en kopia som faktiskt innehåller citatet kan verifieras.

Varför: Arkivtjänstens ”närmaste kopia” kan vara äldre än det citerade innehållet. Hela kedjan kräver nu att citatet står ordagrant i själva arkivkopian innan en arkivlänk publiceras — hellre en synlig lucka än en länk som ser ut som bevis men inte är det.

Vad: Rubriken ”Miljöpartiet öser miljarder – bredband och skolavskaffande toppar veckan” rättad till ”… bredband och avskaffad marknadsskola toppar veckan”.

Varför: Miljöpartiets löfte gäller att avskaffa marknadsskolan, inte skolan. Rubrikkomprimeringen ändrade innebörden. Krönikegeneratorn har fått en uttrycklig regel: ett löftes egna nyckelord får aldrig komprimeras så att innebörden ändras.

Vad: Finansieringsgapet i båda veckokrönikorna angavs till samma belopp som totalsumman. Rättat till totalsumman minus regeringens reformbudget (320 miljarder för mandatperioden), beräknat med respektive veckas dåvarande underlag: v27 gap 12 739 miljarder, v28 total 12 057 och gap 11 737 miljarder.

Varför: Formelfel i krönikegenereringen: gap sattes lika med totalsumman, och totalsumman räknade inte bort dubbletter där flera partier lovar samma politik. Genereringen räknar nu med exakt samma regler som vågmätaren på startsidan, och ett automatiskt test vaktar sambandet gap = total − reformbudget för varje publicerad krönika.